Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS HILDEBRAND, FRÅN ÄLDRE TIDER.
HILDEBRAND, HANS, Från äldre tider. Kulturvetenskapliga och historiska
studier. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.
Många olika bilder från vårt slägtes äldre tider äro här tecknade,
och alla röja de en hand, som är van att beherska sitt ämne. För
fattarens mångsidighet väcker vår förundran, då vi se honom med
samma säkerhet behandla »Människan i den förhistoriska tiden», »Graf
fynden i Mykenai» och »Solidus-importen till Sverige under den tidi
gare järnåldern», som »Den helige Severinus», »Konstens Kristustyper»,
»Den nordiska mytologien och professor Bugge», samt »Den roman
ska skulpturen i Sverige».
I alla dessa uppsatser träffa vi saker, som på det högsta intres
sera både olärd och lärd. Att här gifva en fullständig redogörelse
för den digra bokens omväxlande innehåll, är omöjligt. Vi maste
därför inskränka oss till antydningar.
Frågan om människoslägtets ålder är en af dem, som väl alltid
kommer att med oförminskadt intresse omfattas. Så länge man en
dast höll sig till de skriftliga anteckningar, som troddes förvara min
net af människans första uppträdande på jorden, ansågs frågan ej vara
så svår att besvara. I gamla kung Göstas dagar förklarade ärke
biskopen Johannes Magni utan tvekan, att mellan verldens skapelse,
eller åtminstone mellan Adam, och Kristi födelse hade 3,960 år för
flutit. Ännu i 1862 års svenska almanacka kunde man ock läsa, att
»detta år hålles före vara det 5864 ifrån verldens skapelse».
Att detta tal är alldeles för lågt, det veta vi nu med visshet, om
än medvetandet härom ej ännu hunnit tränga så igenom, som det väl
snart kommer att göra. Då man i en svensk fornsakssamling visar
en flintdolk och säger, att den är mer än 3,000 år gamma], och att
människor, när den gjordes, redan i långliga tider bott här i landet,
så mötes man ofta med misstro, om än höfligheten hindrar, att miss
tron klädes i ord. Och dock är denna tidsuppgift fullkomligt säker.
Ingen betvinar numera, att Egypten redan för 6,000 år sedan hade
en hög odling, hvilkens minnesmärken fylla oss med häpnad och be
undran. Men man inser ock lätt, att en mycket lång tid måste hafva
förflutit från människans första uppträdande på jorden, till dess den
egyptiska odlingen hunnit så långt. Om denna tid lättast mätes med
tnsenden eller med tiotusenden af år, kan väl ännu vara svårt att säga;
men det veta vi, att man från denna människoslägtets långa barn
domstid eger talrika minnen, som göra det möjligt att följa männi
skan på hennes mödosamma vandring från djurisk råhet till odling
och förfining.
Nu äro alla ense om, att människan var med under den arlägsna
tid, då mammut och ren trifdes i Frankrike. Geologerna kalla denna
416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
