Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
gifva, det efter dittills bestående rättssedvänjor nästan aldrig förekommit,
att domare tilldöint sådan full ersättning.
Slutligen framhöllo lagförslagets motiver såsom ett missförhållande,
hvilket närmast kräfde bot, att domstolarne i dylika skadeersättningsfrå
gor hittills varit alt för bundna vid en sträng bevisning så väl i fråga
om sakförhållanden som i afseendc ä ersättningsbeloppets storlek; och lag
förslagets § 4 stadgade därför, att domstolen egde, med hänsyn till hela
förhandlingens innehåll och bevisföringens resultat, efter fri öfvertygclsc
och uppskattning af alla omständigheter döma öfver sakförhållandena och
fastställa ersättningsbeloppet.
Det kunde ju icke fela, att vid en så i ögonen fallande förändring
af bestående rättsförhållanden, som detta lagförslag för större delen af
tyska riket innebar, farhågor och betänkligheter skulle yppas så väl från
en del af rättsvetenskapens män, som ock i synnerhet ur fabrikanternas
krets, där man i förstone trodde industrien hotad af ett alldeles ruine
rande ansvar. Också anmäldes i riksdagen petitioner dels af åtskilliga
stenkolsverk i Sachsen, dels af mittel-rhenska fabriksföreningen i Mainz,
dels af 554 fabrikanter i hela riket, alla fordrande väsentliga förändringar
i lagen eller afslag å densamma, enär den hotade arbetsgifvarnes, och där
med äfven arbetarnes intressen. Men mycket betecknande är, att inom
riksdagen icke en enda röst höjde sig mot den i lagförslaget uttalade
grundtanken om arbctsgifvarens ansvarsskyldighet, eller betecknade den
samma såsom stridande mot rättsmedvetandets fordringar. Tvärtom, bland
den mängd af detaljanmärkningar, som vid ett förslag af denna art na
turligtvis måste uppstå, gingo de vigtigaste och lifligast understödda i
rent motsatt riktning, yrkande, att detta arbctsgifvarens ansvar skulle i
flera hänseenden ytterligare utsträckas och skärpas. Det är också an
märkningsvärdt, att dessa åsigters talan vid denna tid fördes af det natio
nalliberala partiets män, alla tillhörande den liberala ekonomiska skola,
som då ännu var nästan allherskande i Tyskland. Denna skola finner sig
numera undanträngd från de akademiska katedrarnc, detta parti är numera
besegradt af rikskanslerens nymodiga »social»-politik; men de åsigter af det
industriella lifvets kraf och arbetsklassens berättigade anspråk, de synpunk
ter för bedömandet af de föreliggande rättsfrågorna, som dessa män dä
gjorde gällande, inncburo dock obestridligen fröet till hela den kom
mande utvecklingen å detta område; och man kan knapt neka, att riks
kansleren och hans vänner sedan endast haft att draga sina konsekvenser
af de socialpolitiska läror, hvilka de nationalliberale år 1871 själfva före-
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
