- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1884 /
554

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

x
det därför knappast förvåna, att de flesta försäkringsanstalter kommit där
hän, att de i de flesta fall betala först sedan ersättningsanspråket afgjorts
af domaren. .. . Regeln är därför, att arbetsgifvaren i hvarje fall, då
ersättning fordras, är nödgad att låta stämma sig af sina arbetare».
Det må icke lemnas oanmärkt, att detta sist anförda påstående icke
är stödt på någon som hälst bevisning eller utredning af statistisk art,
och att det i själfva verket på det bestämdaste motsäges af de enda upp
gifter, som därutinnan kunna lemna någon ledning, eller försäkrings
bolagens redogörelser. I en petition till riksdagen meddelade olycksfalls
försäkringsbolagen, att de samtliga hittills hade »reglerat» ett antal af
138,323 olycksfall, och att af dessa endast 1,962 fall, eller icke 2 %, drifvits
till process. Regeringskommissarien Geh.-r. Lohmann, som i riksdagen
upptog denna för regeringsförslagets motivering ganska besvärande upp
gift till svar, kunde också icke genmäla något annat, än att förhållandet
förklarades däraf, att större delen af dessa regleringar voro sådana, som
härledts af försäkring mot »alla olycksfall», och vid hvilka således pro
cess icke kunde komma i fråga. Men utom att äfven i förhållande till
»haftpflichtige Unfälle» det ringa antalet processer ger en altför låg pro
cent för att bekräfta regeringsmotivens raska påstående, hänvisas man här
på ett annat förbiseende, som är ganska karakteristiskt för agitationen
mot Haftpflicht-lagen och den privata försäkringsrörelsen. Motiven nämna
ingenting alls om det oförnekliga faktum, att försäkringen mot »alla
olycksfall» redan inom tio år efter lagens utgifvande hade vunnit en all
deles öfvervägande betydelse, och att försäkringar mot »Haftpflicht» voro
på väg att ur försäkringsrörelsen försvinna. I diskussionen om denna fråga
tog man på den »social-politiska» sidan i allmänhet mycket ringa känne
dom om den privata försäkringsrörelsens utveckling och yttrade sig med
stor ringaktning om dess redan vunna betydelse.
För den opartiske betraktaren måste det förefalla egendomligt, att
resultaten af denna försäkringsverksamhet kunde så bedömas. Vare sig
nu att antalet af de mot olycksfall försäkrade arbetare uppgingo till
000,000 eller 900,000, måste detta resultat dock för en tid af tio års
verksamhet anses synnerligen tillfredsställande och löftesrikt, och om också
detta antal ännu ej utgjorde mer än en femtedel eller tredjedel af hela
Tysklands arbetarebefolkning, vill det synas, som om en så kraftig ut
veckling synnerligen af försäkringen mot »alla olycksfall», hvilken ej
omedelbart påkallades af Haftpflichtlagen,. borde hafva ingifvit förhopp
ning om att äfven på denna väg kunna komma till målet. Men det är
512

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:21:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1884/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free