Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. CH. EDGREN, UR LIFVET.
Ämnet hörer säkerligen icke dikten till, åtminstone icke i vårt
tidehvarf. De prosaiska frågorna sticka, såsom vi nyss antydde, nu
för mycket upp hufvudet på alla håll, och den naiva objektivitet, som
en mycket länge sedan förfluten tid egde, finnes icke hos våra för
fattare och förstås icke mer af vår läsande allmänhet. Författaren
reflekterar vid hvarje ord han skrifver, och allmänheten reflekterar
vid hvarje ord hon läser. Man frågar mycket mindre efter, hvilka
gestalter som framföras, än hvarför de framföras, och hvad skildraren
med dem menat och åsyftat.
Har fru Edgren stått utanför ämnet i denna novell? Ingalunda.
Indignationen öfver hela den samhällssfer, Aurore Bunge tillhör,
brinner och bränner i hvarje rad; men på samma gång är fröken
Aurore själf inbegreppet åtminstone in nuce af hela det för
derf, i hvars sköte hon lefver, tecknad med så mycken undfallenhet,
stundom gränsande nära på till medkänsla, att man ej sällan frestas
att misstänka, att författarinnan är något oviss om den grad af skuld,
som bör falla på den varelse, hon skildrar. Ar det naturalismens
»vetenskapliga» moral, som här något litet attraherar eller distraherar
den skrifvande handen, eller är det helt enkelt oklarhet i själfva det
teoretiska kärnspörsmålet? Ett märkligt fenomen är det för ofrigt
med denna novell, att författarinnan skytt att måla ett och annat,
som man onekligen hade behöft att få måladt. Så t. ex. fröken
Bunges sinnestillstånd under den senare perioden af sin vistelse på
skäret, d. v. s. före båtens återkomst, eller scenen med den slutliga upp
görelsen mellan Aurore och baronen. Det skulle för öfrigt hafva
varit önskvärdt, att -man lärt känna fröken Aurores moder förr än i
slutet. Nu kan man, äfven med inblick i uselheten af den salongs
omgifning, i hvilken fröken Bunge lefver, svårligen förstå, huru hon
med kallt blod besluter det experiment, hon utför på skäret. När
man i modern lärt känna den hematmosfer, hvilken hon alla sina
dagar inandats, då först förstår man, huru det är rimligt, att hon är
simpel. Många äro för öfrigt de otroliga dragen i denna novell,
flera än i någon annan af fru Edgren. Sålunda skulle det lysta oss
mycket att få veta, hvar fröken Aurores fyrvaktare är tagen ifrån.
Den märkligaste af de noveller, fru Edgren ännu skrifvit, är
»I krig med samhället». Slungar man sig tillbaka några århundraden
och äskar urskuld i den gamla satsen, att »I krig äro alla medel
tillåtna», då är man också berättigad att skrifva såsom fru Edgren
här gjort, och finnes det ett absolut kritikfritt och obekymradt lager
i samhället, söm ropar bravo däråt, kan man måhända därutöfver nå
den äran att af ansvarsfri domstol få det erkändt såsom ett inlägg i
tidens rörelser. Men har man det ringaste makt att inse, hvartill
den hetsigaste eggelse af alla sociala passioner, utan styrsel i afseende
på mål och ändamål, leder, har man i någon mån erfarenhet af, huru
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
