Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ J. LIEBLEIN, GAMMELÆGYPTISK RELIGION.
kulten. I sammanhang med kulten bör man äfven få veta något om
kultens högste vårdare, presterna, om fördelningen på årets olika tider
af ,de allmänna religiösa festerna (festkalendern), om centra för den
religiösa kulten (templen) o. s. v.
Alla dessa på grund af arbetets plan a priori fordrade upplysningar
förefinnas i detsamma sammanstälda till ett helt, som icke kräfver några
specialkunskaper af läsaren och som -därför fullt motsvarar hvad som
därmed åsyftats, nämligen att lemna en äfven för de med egyptologien
ej förtrogne fullt njutbar läsning. Förf. har för öfrigt väl vetat iakttaga
den för ett dylikt ändamål oundgängliga grundsatsen att skilja mellan
hufvudsak och bisak och kan sålunda ej klandras, om han något utför
ligt uppehåller sig vid de gamla vigtiga kulturorterna Heliopolis,
Abydos, Thebe och Memfis på bekostnad af mindre framträdande, ja
till och med helt och hållet förbiser en och annan af dessa sistnämda,
såsom t. ex. fallet är med Mendes.
Från behandlingen af de inhemska egyptiska gudarna har förf.
helt naturligt förts till att meddela ett och annat äfven om de impor
terade, bland hvilka han redogör för Baal, Astarte, Reschpu, Kadesch,
Anaitis, Serapis och Bes. Sistnämda till sin yttre form högst vidriga
gudaföreteelse anser prof. Lieblein i motsats mot den holländske
egyptologen dr Pleyte hafva införts i Egypten redan på 18:de
dynastiens tid och kommer härvid med stöd af forncgyptiska källor
till samma resultat, som det Eduard Meyer i sin ypperliga nyss ut
gifna »Geschichte des Orients» med ledning äfven af andra källor fram
lagt. Med stort berättigande uppställer hr Lieblein likaledes en ny
förklaring af guden Bes’ förekomst på föremål, tillhörande de egyptiska
damernas toilette. Enligt den af Ebers i hans romaner hyllade åsigten
skulle Bes vara en egyptisk kärleksgud och därför blifvit anbragt på
det täcka könets lyxartiklar. Hr Lieblein anser däremot, att dessa
lyxsakers ursprung och syfte nära sammanhänger med Bes’ hemland,
och att det vore en reminiscens af parfymernas och sminkets arabiska
härkomst, då den arabiske guden Bes fått plats på egyptiskornas parfym
flaskor och sminkburkar. Man kan eljest mot Ebers’ åsigt anmärka,
att hur besynnerlig än egypternas uppfattning af begreppet »kärlek»
må synas oss, så kan den väl icke te sig som en fullständig
karrikatyr, hvilket den säkerligen blir, om inan i en Besgestalt vill se
den försinligad. En ypperligare typ för begreppet »fågelskrämma»
än denna vidunderliga skickelse kan man med människogestalten
till allmänt schema svårligen uppgöra; och den står också aldeles
ensam bland den egyptiska konstens stundom rätt bizarra företeelser.
Redan tidigare har prof. Lieblein framhållit djurkultens i Egypten
jämförelsevis sena framträdande. I nu anmälda skrift ökar han vidden
och tyngden af de skäl, som redan anförts till stöd för detta betraktelse
sätt, och vi kunna ej annat än lifligt instämma i hvad förf. härom
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
