- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1884 /
710

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESAIAS tEGNÉIt.
kallad Långsvärd, måste enligt den gamla krönikans berättelse skicka sin
son från hufvudstaden Rouen till grefve Boto i Bayeux för att där
lära tala »danska». På Bayeux-tapeten kallas Vilhelm Eröfrarens lands
män utan vidare för franci. Man bör hafva klart för sig, att alla nor
diska namn i Normandie äro bildade under loppet af ett par människo
åldrar, och man skall då ej undra öfver att invandrarna ej hunnit gifva
namn åt många byar eller städer. De flesta från gammalt betydande
platser i Normandie hafva ännu antingen keltiska eller saxiska eller
frankiska namn.
I fråga om namnen på -torp vidgår hr Vibe, att de i viss mån före
falla främmande i Norge. Dock saknas de ej alldeles, och den relativa
fåtaligheten af motsvarande namn i Normandie tyder enligt hr Vibe
snarare på norsk än på dansk härstamning.
Finge man, såsom jag gjort, uppföra det normandiska namnslutet
-ville på forp-namnens konto, vore visserligen den större likheten med
Danmark i detta fall obestridlig. Men hr Vibe kan på intet sätt med
gifva en sådan bokföring.
Jag skall ej här upprepa skälen för min åsigt om detta normandi
ska -ville, endast tillägga, att på Frankrikes germaniska gränsområde
faktiskt namn på -dorf finnas öfversatta som -ville: Buzendorff i
depart. La Moselle heter t. ex på franska Boiizenville. Grunden hvarför
de nordiska namnen på -torp snarare än öfriga blifvit förfranskade finner
jag just däri att de voro så vanliga. Den appellativa betydelsen hos
ordet torp föll så starkt i ögonen,, att man i de flesta fall öfversatte
det, liksom man öfversatte de nordiska uttrycken för hus, åker, sJcog
o. s. v.
Dock vi kunna lemna namnen på -ville utom räkningen och
operera med hvad som återstår. Jorets bok upptager omkring 300
nordiska namn från Normandie; af dessa innehålla 10 ordet torp, altså
1 bland 30. Bland de 9,000 namnen hos Munch har jag ej lyckats finna
mer än 2 enkla och 5 sammansatta torp-namn utom de 17, som tillhöra
Borgesyssel. Käknas dessa med, får man i alla fall en så låg procent
siffra som 1 bland 375. Sålunda äro detta slags namn många gånger
talrikare i Normandie än man borde vänta, ifall de kommit från Norge.
Då härtill lägges, att från alla de norska kolonilanden tillsamman
blott ett enda torp (innes angifvet, är slutsatsen enkel.
I det nuvarande Norge uppgå torp-na,mnen enligt hr Vibe till »hen
ved 100». Då nu ordet toft säges bilda »lidt over 100» namn, synas
660

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:21:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1884/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free