Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. BERG, SAMLINGAK TILL GÖTEBORGS HISTORIA.
i framtiden vill teckna historien om staden och det lif, som i denna
lefdcs. Det är dock icke bidragen direkt hämta de ur arkiven, som här
meddelas, utan de äro bearbetade, ja i månget fall har bearbetningen
eller belysningen af källornas uppgifter kraft mycket omfattande forsk
ningar. Den tredje afdelningen, som skildrar lifvet i Göteborg under
1600-talets slutperiod, skiljer sig från de öfriga genom att vara en
sammanfattande skildring på grund af många källors vittnesbörd. Upp
giften, som författaren satt sig före, är ganska svår. Så länge en all
män skildring af de svenska kulturförhållanden under det sjuttonde
århundradet fattas, måste man vid försöket att skildra kulturen inom
en enda ort känna sig bunden å ena sidan af den fragmentariska be
skaffenheten af det för handen varande materialet, å andra sidan af
bemödandet att åstadkomma en systematiskt utförd teckning genom
att fylla bristen medels lån från andra håll. Författaren har vid lös
ningen af sin uppgift gått till väga med stor och prisvärd försigtighet.
Läsningen af denna afdelning lemnar ock månget lifligt intryck af
sedernas egendomlighet under ifrågavarande tid.
Herr Bergs arbete vittnar om omsorgsfull forskning. En och
annan gång varsnar man dock bristande förtrolighet med urkundernas
skrifsätt, och mot hans stil kan man anmärka, på mer än ett ställe,
en viss långdragenhet. Slägttafiorna hade i vissa fall kunnat göras
tydligare. Jag har icke varit i tillfälle att åt boken egna så om
fattande arbete, att jag kunnat granska alla uppgifter, så vida detta
kan ske utan att gå tillbaka till arkivens handskrifna urkunder. I
enstaka fall, då jag anstalt jämförelser, finnes anledning till anmärk
ningar. I bilagorna omtalas s. 61, en Maria Sofia Amija gift medkam
reraren i generalkommerskollegium Henrik Jakob Hildebrand, som
genom detta gifte blef’ svåger till David Amija d. y. I texten s. 80
säges, dock Hildebrand vara dennes måg. I registret göres min ifråga
varande namne till två personer. I redogörelsen för Göteborgs guld
smeder omtalas Johan Martin Winterstein från Hamburg, och där
säges att det hittills torde hafva varit alldeles obekant, att han varit
kopparstickare. Af hans verksamhet som sådan känner hr Berg dock
endast två alster, ett porträtt af grefve Rutger von Ascheberg samt
en tafla visande dennes sexton anor m. m. Klemming har dock redan
i sin skrift »Ur en antecknares samlingar» omtalat denne koppar
stickare och för honom uppräknat tolf arbeten. Hr Berg synes icke
vara fullt viss, huruvida Johan Bure idkat kopparstickarens konst, och
nämner därför som den först inföddc svenske kopparstickaren Truls
Arvidsson f 1705. Att Bure varit kopparstickare, är dock fullt visst:
Klemming är i tillfälle att omtala sex säkra arbeten af hans hand
och tio som sannolikt äro det. Före Truls Arvidsson hafva följande
svenskar graverat i koppar: Georg Otto Stjernhjclm (1658), Pehr
673
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
