Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. O. MONTAN.
Nya specialdomstolar anser beredningen endast i händelse af nöd
tvång eller undantagsvis på grund af särskilda förhållanden böra in
rättas. I enlighet med denna uppfattning är beredningen föga be
nägen för införandet af handelsdomstolar, och finner för öfrigt frågan
härom lämpligast böra lemuas beroende på blifvande utredning i
sammanhang med eller efter verkstäld revision af sjölagen och han
delsbalkeu. Skall den emellertid redan nu förekomma, vill bered
ningen väl erkänna behofvet af särskilda judiciella anordningar för
vissa, företrädesvis till sjölagen hänförliga, särdeles egendomliga fall,
men ingalunda att hela det öfriga stora område, där handelsrätten
gäller, måste undantagas från de allmänna domstolarnes kompetens.
Beslutes införandet af handelsdomstolar, böra de utgöra underafdcl
nincrar af den allmänna underrätten samt bestå af lagfaren ordförande
och nämd af lekmän, utsedde genom allmänna val och betraktade
såsom innehafvare af förtroendeuppdrag.
En fördelning af de för närvarande till allmän underrätt hörande
rättegångsmålen på skilda underrätter med olika kompetens bör fram
gent såsom hittills i möjligaste måtto undvikas. I regeln skall altså
fortfarande inom hvarje rättsskipningsområde finnas allenast en allmän
underrätt för alla slags rättegångsmål, utan åtskilnad om de afse mer
eller mindre betydande frågor; inga särskilda s. k. bagatelldom
stolar. Icke ens särskilda officiella förlikningsanstalter förordas, utan
skulle det fortfarande ankomma på domstolen att söka åvägabringa
förlikning mellan parterna.
Någon inskränkning i de nuvarande instansernas antal i vanliga
rättegångsmål ifrågasattes icke. Domstolsorganisationens stomme har
altså lemnats orörd.
Såsom det främsta önskningsmålet i afseende å de allmänna under
rätternas omgestaltning uppställes, att stad och land i judicielt hänseende
likställas, så att domstolsväsendets ordnande och bekostande jämväl i
stad blir statens angelägenhet. Därför bör den judiciella indel
ningen ordnas så, att landsbygd och stad kunna, där så finnes ända
målsenligt, såsom likstälda och lika berättigade icke i form af
»stads läggande under landsrätt» förenas till gemensam jurisdiktion.
Då emellertid i anseende till många svårigheter en sådan likställighet
icke genast och omedelbart kan fullständigt genomföras, bibehållas
städerna tills vidare, och så länge nuvarande grunder för domstols
väsendet därstädes och städernas därmed förbundna rättigheter och
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
