Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•s
placering än järnvägs-obligationer, riksdagen tillsköt större och smärre
låneandelar, kapitalet togs, så länge något fans att taga, inom landet
och återstoden hemtades i utlandet. Koncessionerna beviljades med
raskhet och beredvillighet, och byggandet begyntes å alla håll under
åren 1872—75. Den ekonomiska ställningens vådor började blifva
märkbara redan 1876, och vid slutet af 1878 kom en kris, som hade sin
rot just i järnvägsbyggandet. Men de påbegynta företagen voro då ock
i det närmaste afslutade, och återstoden bragtes med de hjältemodigaste
ansträngningar mestadels till fulländning under året 1880. Ensamt un
der åren 1873—77 öppnades för tralik 2,670 km. enskilda järnvägar,
eller i medeltal 534 km. årligen, och till 1880 års slut ytterligare 704
km. Endast statsbanebyggnaderna fortgingo under samma tid lika jämt
som förr, med omkring 80 km. i årligt medeltal.
Den officiella statistiken visar, att det i trafikerade järnvägar fästade
byggnadskapitalet 1 utgjorde för
Det är redan mycket för ett land sådant som Sverige att hafva
under en tidrymd af elfva är, 1873—83, nedlagt omkring 300 mill. kro
nor endast i järnvägsbyggnader, och än mera att hafva under de första
fem åren däraf på en gång användt 200 millioner. Enhvar kände och
förstod också, när krisen kom, huru företaget hade verkat. Men det
låg i sakens natur, att verkningarna af en sådan operation icke skulle
kunna stanna vid ett öfvergående afbrott i utvecklingen; de maste låta
sig känna under en längre tidsföljd. De järnvägar, som under de före
gående tjugu åren blifvit anlagda, hade haft tid på sig att hyar efter
annan arbeta sig fram till en hjälplig, stundom ganska god afkastning
å kapitalet; några af dem voro redan goda industriella företag, andra
höllo som bäst på att skapa sin trafik. Nu tillkommo på en gång mång
dubbelt liera järnvägar, och de behöfde naturligtvis alla minst lika lång
tid som de äldre, för att upparbeta sin trafik. De hade medtagit en
1 Ofvanstående siffror utvisa endast byggnadskapitalet, d. v. s de i banornas
hela utrustning vid hvarje års slut nedlagda kapital, men ej det kapital, som i våra
berättelser kallas »förlag-» och kapitalanskaffningskostnad. Siffror för dess poster
äro nämligen ej angifna för åren före 1878. De öka slutsiffrorna för år 1880 till
447 mill., för 1883 till 492 mill.; hvarvid dock torde böra anmärkas, att kapital
anskaffningskostnaden för de enskilda järnvägarne ej är beräknad.
272
Statsbanor. Enskilda banor. S:ma
vid 1872 års slut : millioner kronor ..... 111,0 34,0 145,0
» 1877 •» » » ;, ... 163,7 189,5 353,2
>> 1880 » » » » 191,4 227,o 418,4
» 1883 » » » » 219,8 234,o 453,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
