Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
Det får dock icke förbises, att denna procentberäkning icke svarar
emot annat än den s. k. byggnadskostnaden, d. v. s. beloppet af de me
del, som blifvit verkligen nedlagda å järnvägarnes byggnad och material
utrustning. Tager man i beräkning äfven förlagskapitalet och den
kapitalrabatt, som flera af de enskilda järnvägarne fått vidkännas för sina
lån, så stiger kapitalsumman å bägge hållen icke så litet och icke
minst för de enskilda järnvägarne. För de sistnämda finnes dock icke
någon sådan beräkning utförd, som kan utvisa den verkliga skilnaden
mellan å ena sidan det öfverskott af järnvägens inkomst, som kan an
vändas till räntelikvid, och å andra sidan den räntefordran som hvilar
å det i järnvägen nedlagda och för dess drift använda kapitalet. För
statens järnvägar lcmnas däremot numera en särskild redogörelse, som
utvisar, huru öfverskottet af järnvägsinkomsten förhåller sig till »lånta
medel med tillägg af kapitalrabatt och kapitaliserade trafikmedel» och
denna utvisar följande
Vare härmed huru som halat, så är det tydligt, att det i järnvä
garne inom vårt land nedlagda kapitalet ännu icke gifver den afkastning,
som kan kallas verkligen reproduktiv; hvilket ju betyder att vår öfriga
produktion måste gälda skilnaden. Det är fullkomligt sant, att den
uppoffring, som landet därmed iklädt sig, tillfyllest återgäldas i den
framtid, som vi med all sannolikhet kunna motse, och att intet s. k.
»improduktivt» kapital har större välsignelse med sig än det kapital,
som under kortare eller längre tid ligger räntelöst nedlagdt i en järn
vägslinie. Men gentemot hänförelsen för skapandet af nya järnvägs
förbindelser får man dock aldrig tröttna att framhålla, hurusom dessa ope
rationer, om de skola stå tillsammans med en lugn och jämn ekono
misk utveckling, nödvändigt kräfva hänsyn till de ekonomiska krafterna.
Det är sålunda bestämdt ett misstag att föreställa sig, att en järnväg
nödvändigt måste, och det i obegränsadt mått, »skapa ny trafik». Ska
parekraften beror icke allenast på skenorna och lokomotivet, ty äfvcn
de kunna icke skapa af intet, om icke arbetskraft, naturliga rikedomar
eller kapital äro tillräckligt för handen i järnvägens omnäjd. Åfyen där
en järnväg möter dessa naturliga förutsättningar för sin skaparekraft och
därför i förstone framtrollar en stark och förut otänkbar tillströmning
274
procenttal för
» »
åren .. 1880: 3,n %
3,35 %
3,4 2 %
1883:
1884:
3,20 %
» 1881: 3,07 %
» » » 1882:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
