Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA TELEGRAFEN.
måste dragas. Äfven då det gäller öfverskridandet af korporationers
egoområde, måste staten såsom den högsta öfvervakande myndigheten
anlitas. På grund af det sagda är staten också alltid i stånd att in
skränka eller hindra det allmänna telegramutbytet på den privata järn
vägstelegrafen, äfven om koncessionshandlingen icke innehåller någon
föreskrift därom.
Telegrafanläggningar, begränsade inom ett privat område och ute
slutande afsedda att tjäna egarens enskilda behof, äro faktiskt ingen
städes koncessionspliktiga, icke ens i Frankrike, där lagens ordalag
dock äro sådana, att de, strängt taget, skulle omfatta äfven sådana led
ningar. Men hvar monopolet börjar och det privata rättsområdet slutar
i det fall, då den enskilda linien öfverskrider gränsen eller göres till
gänglig för allmänheten, är en fråga, som i de flesta länder måste af
göras på administrativ väg.
Ej sällan förekommer, att brvikandet af särskilda telegraflinier med
gifves enskilda personer, under det att byggandet af dem utföres af
statsförvaltningen. Så är t. ex. förhållandet i Frankrike, där likväl
enligt ett dekret af 1879 enskilda personer kunna tillåtas att själfva
anlägga linier, hvilka sammanbinda två privathus och ej öfverstiga en
längd af 5 km.
Äfven sådana linier, som, ehuru afsedda för allmän korrespondens,
dock äro af en mera lokal betydelse, hafva öfverlåtits eller öfverlåtas
stundom åt den enskilda företagsamheten, hvarpå såsom exempel kan
anföras stadstelcgrafen i Wien och Paris, för att ej nämna de helt nya
telefoninrättningarna.
En förpliktelse, som grundar sig på monopolet och som ständigt
upprätthållits af regeringarna, är, att ingen får hindras från telegrafens
användande.
Trots statstelegrafmonopolet hindras järnvägsbolagen aldrig att för
sin trafik anlägga telegrafledningar; tvärtom åläggas de ofta af staten
att underhålla sådana och på dess begäran öppna dem för allmänheten.
I flera länder, såsom t. ex. Sverige och Schweiz, anses en järnvägs
koncession innebära rätt att få anlägga äfven en telegraflinie.
För järnvägarne var det, såsom vi redan påpekat, alt ifrån början
ett lifsvilkor att medelst signaler på långa afstånd kvinna reglera tågens
gång, och man betjänade sig först af en mängd, vidt skilda signal
system af optisk och akustisk art. Med den elektriska telegrafens
uppkomst undanträngdes likväl dessa öfveralt genast eller inom kort
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
