Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. M. THORDÉN.
af den nya uppfinningen. I England kom därvid järnvägstelegrafen
att förmedla äfven allmänt telegramutbyte, ända tills detta genom lag
stiftningen af åren 1868—70 öfvergick till statsmonopol.
Men i storstaterna på Europas kontinent stod järnvägstelegrafen
till en början i regel icke öppen för allmänhetens korrespondens.
Sådant hade af vederbörande regeringar förbjudits, ett förbud, som ur
sprungligen grundade sig på politiska motiv, men sedan äfven på en
önskan att tillgodose säkerhet och ordning i bantjänsten. För allmän
hetens påtryckning måste dock regeringarna slutligen gifva efter och
tillåta järnvägstelegrafen befordra äfven privata depecher, hvarvid likväl
denna rätt inskränktes så, att någon konkurrens för staten däraf icke
iippstod. De egentliga järnvägstelegrammen hade ändå alltid företräde.
Emellertid gafs det järnvägar t. ex. i Bayern, Pfalz och Schweiz
som ej ville veta af denna allmänna telegrafering utan gjorde hård
nackadt motstånd mot dess införande, stödjande sig därvid på ordalagen
i sin koncession, som ej innehöll något därom. I följd häraf ålades i
flera länder, bland dem Tyskland, nykoncessionerade järnvägar att
ovilkorligen åtaga sig ett sådant allmänhetens betjänande.
Understundom låter staten, för att slippa anlägga egna telegrafled
ningar i mindre folkrika trakter, järnvägsbolagen besörja hela telegram
utbytet därstädes och beviljar dem i ersättning vissa materiella för
delar. Åfven andra växelförhållanden mellan staten och den privata
järnvägstelegrafen kunna uppvisas. Så förpliktas emellanåt bolagen att
å sin mark låta staten upprätta telegrafledningar, liksom de äfven i
vissa fall få rättighet att fästa sina telegraftrådar på staten tillhöriga stolpar.
Under första tiden af sin tillvaro hade telegrafen en blott lokal
utsträckning. Dess linier och ledningar förbundo med hvarandra ute
slutande ort och ort inom samma land, och dess verksamhet förmedlade
korrespondensen mellan landets egna inbyggare. Klart är, att under
sådana förhållanden hvarje regering ordnade telegrafväsendet fullkom
ligt fritt inom eget område.
Men nätet vann inom kort en större utbredning, i det att grann
staters trådar förbundos med hvarandra, och telegranmtbytet sålunda
blef internationelt. Därmed uppstod också nödvändigheten för veder
börande regeringar att skrifva lagar för den mellanfolkliga telegrafen.
Detta försiggick på det sätt, att först stater, som gränsade intill
hvarandra och egde vigtigare gemensamma intressen, två och två eller
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
