Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TELEGRAFISKA UNDERVATTENSLEDNINGARNA.
hennes vårdslöshet eller skadelusta. Många afbrott i undervattensled
ningarna härröra från ankaren, draggar och fisknät, som sjömän och
fiskare besinningslöst utkastat bland kablarna. Exempel lära ej häller
saknas, att ledningarna fullt afsigtligt och medvetet skadats och
förstörts.
På grund af kablarnas stora värde, deras vigtiga funktioner och
de talrika faror, som hota deras bestånd, har man länge varit betänkt
på att bereda dem mellanfolkligt skydd, och har denna skyddsfråga
äfven kommit att gälla de fartyg, som användas vid kablarnas sänkning
och vidmakthållande. Ty äfven dessa representera ett betydligt kapital
och utföra vigtiga förrättningar. Så egde i början af 1882 de en
skilda bolagen inalles 26 sådana skepp med en drägtighet af 45,629
tons, hvarjämte franska regeringen innehade 2 med en drägtighet af
1,500 tons.
Som sagdt, denna frågas utomordentliga vigt har gjort, att den
redan länge stått på dagordningen. Så förekom den vid den inter
nationella konvention rörande upprättandet af en undervattensledning
mellan Europas fastland och Södra Amerika, hvilken den 16 maj 1864
afslöts i Paris mellan Frankrike, Italien, Portugal, Brasilien och re
publiken Haiti, med hvilka makter Danmark följande år förenade sig
genom en särskild anslutningsakt. De två första artiklarna i detta
fördrag tillförsäkrade den tillämnade kabeln internationelt beskydd och
tillerkände den ständig neutralitet. Men dessa bestämmelser afsågo
dock blott en enda kabel och fingo för öfrigt aldrig någon praktisk
betydelse, i ty att företaget aldrig kom till stånd, hvadan den med
delade koncessionen återtogs 1872.
Ett nytt försök i liknande anda gjordes af regeringen i Washington,
hvilken 1869, då redan tre kablar nedlagts mellan Europa och Amerika,
till de europeiska sjömakterna inlemnade ett förslag till konvention,
enligt hvilket hvarje undervattensledningarna afsigtligt tillfogad skada
skulle likställas med sjöröfveri. Därjämte hemstäldes, att innan konces
sion meddelades å nya, internationella hafskablar, vederbörande rege
ringar skulle förbindas till öfverenskommelse om en dylik skyddsåtgärd.
Förslaget vann emellertid icke makternas bifall. De transatlantiska
kabelkompanierna understälde det sedan den internationella telegraf
konferensen i Kom 1871—72, men då denna ej var berättigad att fatta
beslut i frågan, inskränkte den sig till ett uttalande af den önskan,
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
