Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIGT.
Hur man gör godt. Skådespel i fyra akter af ANNE CHAELOTTE EDGREN, född
Leffler. Stockholm 1885.
Fru Edgrens ofvannämda skådespel bildar en ny länk i den kedja
af sedemålande eller snarare sede- och samhällsgisslande diktverk,
som blifvit skrifna i vårt land på de sista åren. Arbetet går dock
längre än föregångarne inom samma genre, och det kan med skäl
mötas med samma invändningar, som mot dessa blifvit uttalade, att
det som i verkligheten omotsägligen är, och som kanske äfven i
dikten blifvit framstäldt såsom ett enskildt faktum lätt får sken af
att vara sagdt såsom allmängiltigt, att sålunda samhället eller sam
hällsklassen blir straffad för individens synder.
Fru Edgrens närmast föregående skådespel »Sanna kvinnor», hade
en särskild förtjänst just i dess opartiskhet, dess rättvisa. Den bil
dade därigenom rent af ett undantag ibland det slag af dikter, den
tillhör.
Hur man gör godt utgår från samma synpunkter som »Sanna
kvinnor», från samma rensningsbegär och samma rättskänsla. Men
nog måste man medgifva, att det nya stycket är något mera sökt
och konstrikt uppstäldt än det förra. Det har säkert kostat författa
rinnan mycket hufvudbry och mycken ansträngning att få sitt motiv
nog tillspetsadt, gripande. Här har det galt att få effekt, en effekt,
som visserligen ej är vunnen på sanningens bekostnad, men som lik
väl just genom det konstlade i hela bilden ej verkar med den makt,
en målning af den enkla verkligheten eger.
De flesta brännande frågor, som nu stå på dagordningen, ha i
»Hur man gör godt» upptagits till skärskådande, eller åtminstone till
omnämnande. De skarpaste kontraster, som gärna kunnat åstadkom
mas, ha förts tillsammans.
Alt igenom verkar skådespelet genom skriande motsatser, i främ
sta rummet genom lifvets bjärta kontrast, den emellan de fattiga och
de rika.
De medel, genom hvilka denna verkan ernås, äro någon enda
gång af ganska klumpig art till exempel episoden med den fattiga
kvinnan och flickan på välgörenhetsbazaren, eller till och med upp-
Nordisk tidskrift. 1885. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
