Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. BERG, VISINGSÖ.
WILHELM BERG, Visingsö, jemte anteckningar om Visingsborgs grefskap.
Göteborg 1885.
Denna omfattande monografi öfver den i mänga afseenden märk
liga ön är utgifven med understöd från den af tullförvaltaren G. W.
Berger i Göteborg till Vitterhets-akademien testamenterade betydliga
donationen.
Författaren, hvilken redan förut gjort sig känd för sin flitiga
forskning 1, ger oss i detta nya arbete en utförlig skildring af Visingsös
öden och nuvarande tillstånd. Den åtföljes af 50 bilagor, upptagande
vigtigare handlingar som röra ön, samt af kartor, planer och andra
teckningar.
öns belägenhet och fruktbarhet lockade tidigt till bosättning.
Talrika minnen vitna ock om, att folk lefde här redan under sten
åldern, således för mer än 3,500 år sedan. Författaren redogör här
för och för de många minnen från senare perioder af hednatiden,
som funnits och finnas på ön. Han skildrar därefter, hvilken bety
delse Visingsö hade under den äldre delen af medeltiden, då Sveriges
konungar långa tider här höllo sitt hof. Vi erinra därom, att under
1100- och 1200-talen icke mindre än fyra konungar dött på Visingsö,
nämligen Karl Sverkersson, Erik X och hans närmaste efterträdare
Johan Sverkersson, samt Magnus Ladulås. Att åtminstone en stor
del af ön tillhört den Svcrkerska konungaslägten, visas af det år 1240
utfärdade gåfvobref, hvarigenom Helena, konung Sverker II:s dotter,
till Alvastra kloster skänker åtskilliga hemman och lägenheter på ön,
hvilka hon uttryckligen säger sig hafva erhållit genom arf. På Vi
singsö, liksom annorstädes, kom småningom äfven mycken annan jord
i kyrkors och klosters ego. Af en handling från slutet af Gustaf
Vasas regering se vi, att af de själfegande bönder och arrendatorer
(»landbor»), som funnos på ön, nära halfva antalet var arrendatorer
af kyrko- och kloster-hemman. Alvastra kloster, som låg närmast,
hade 8 landbor, Vadstena kloster 1 och Skeninge kloster 4.
Under senare delen af medeltiden var Visingsö ej mera af samma
betydelse som under den äldre delen, men på 1500- och 1600-talen
låter ön ånyo tala om sig i vår historia.
Vi veta, att Erik XIV vid sin kröning upphöjde sin kusin Per
Brahe i jjreflis’t stånd, och kort därefter förlänade han honom såsom
grefskap hela Visingsö. I ekonomiskt afseende innebar förläningen ur
sprungligen endast, att grefven erhöll alla »årliga skatter» inom gref
skapet, men redan under Eriks regering erhöll han äfven kronotionden
och åtskilliga extraordinarie utskylder. Detta oaktadt anses Brahes
1 Hans Samlingar till Göteborgs historia äro omnämda i Nordisk tidskrift, 1884,
sid. 072—74.
629
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
