Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
således af män, som söka väckelse och upplysning, icke ämbeten
genom aflagd examen, ty sådan förekommer lika litet här som vid
andra folkhögskolor h
Bland Danmarks många folkhögskolor finnas flera, som icke gå i
grundtvigiansk riktning. Att dessa dock verka gagneligt har jag visser
ligen ingen anledning att betvifla, men då jag om dem icke egcr någon
personlig kännedom, gäller denna framställning endast de grundt
vigianska skolorna. Hvad jag emellertid om dessa senare haft att för
mäla har rörande flere områden af deras verksamhet måst inskränkas
till ett helt flyktigt omnämnande, emedan det utrymme, tidskriften
kunnat upplåta för denna uppsats, icke medgifver någon utförligare
framställning, hvartill det omfattande ämnet dock kunnat gifva rik
ligt stoff’. En flerårig bekantskap med danska förhållanden har näm
ligen lärt mig, att den grundtvigianska rörelsen, särskildt sådan den
representeras i folkhögskolorna griper in på snart sagdt alla lifvets
områden. Grundtvigianerna ega en fast tro på kristendomens pånytt
födande kraft, och denna skänker dem en glad och ljus syn på lifvet.
De känna sig som missionärer med höga uppgifter, kallade att reformera
på alla områden, och de finna intet område för ringa.
Det påstås ofta, att folkhögskolan skapar onyttiga svärmare med
obetydligt innehåll och nog finnes en och annan folkhögskole-elev, på
hvilken denna skildring passar. Sådana finnas för öfrigt på alla om
råden, icke minst vid universiteten. Men det är ingalunda regeln i
fråga om folkhögskolan. Tvärtom visar det sig, att denna skola, äfven
då den meddelar helt ringa mått af reala kunskaper, förmår just genom
sin väckande inflytelse utbilda företagsamma, andligt vakna lärjungar,
som sedermera ifrigt vinnlägga sig om förkofran inom sitt yrke, och
under en resa i Jylland, företagen för ett par år sedan i afsigt att
studera det mindre jordbruket, hade jag tillfälle iakttaga, att just de
1 Rörande de danska folkhögskolorna se: Beretning om Folkehøjskolen i Bud
ding af C. Flor (1846); d;o af Sofus Högsbro 1859; Meddelelser fra Folkehøjskolen
i Askov (1869); Meddelelser fra den udvidede Folkehøjskole i Askov, I—VI, (1879—
1884) af L. Schröder; Beretning om Grundtvigs Höjskole på Marielyst af C. J. Brandt
(1858); d:o af Carl Grove (1881); Meddelelser om Folkehøjskolen på Hindholm af
Stephansen (1854). Jfr äfven: Om skoler for voxne af L. Schröder (1878) samt
Ligne de Venseignement, n:o 5, (Beblcnheim 1870) p. 50—61; afvensom: Den grundt
vigske Folkehøjskole, tidsbetragtning af —p (1878); Svar fra den grundtvigske Folke
højskole i Testrup af J. Nørregård (1878) och Betragtninger i anledning af Folke
højskolemodel af P. Schjött (Kristiania 1872).
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
