- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
49

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordisk tidskrift. 1886. 4
DE NYASTE UNDERSÖKNINGARNA OM DET GAMLA ETRURIEN.
»Men», tillägger han, »jag kunde ej, såsom konsuln Fabius en gång
gjorde från samma höjd, beundra Etruriens rika fält, ty slätten är nu
mera för det mesta ouppodlad, med några testar skog här och där att
afbryta dess enformiga kalhet.»
Och så sätter oss den liflige skildraren in i det folks tan
kar som lefde där för tjugufem århundraden sedan. »Med hvilken
stolthet skulle ej en etrusker hafva öfverskådat denna tafla! De tal
rika städerna på slätten stodo där som lika många segertecken af makten
och odlingen hos hans folk. Där låg Yolsinii, ryktbart för sin rikedom
och sin konst; Tuscania reste sina torn i väster; på stränderna af sin
kratersjö sken Yulci fram från slätten, liksom ännu längre hort Cosa
från sitt »silfverbärg»; och Tarquinii, hufvudet för alla, häfdade sin
öfverlägsenhet från sina fjärran klipphöjder. Ånnu närmare måste ögat
hafva hvilat på stad efter stad, medan bärgen vid synranden torde hafva
fört hans tankar till de ärofulla orterna Clusium, Perusia, Cortona, Yetu
lonia, Yolaterræ och andra medlemmar af det stora etruskiska förbundet.»
»Vände han sig mot södra ändan af bärget, vandrade hans öga till
städer af ej mindre rykte, som öfversållade slätten under honom, Yeii,
Fidenæ, Falerii, Fesceunium, Capena, Nepete och Sutrium, alla på den
tiden mäktiga, rika och oberoende.»
Och långt öfver det egentliga Etruriens gränser sträckte sig
etruskernas välde. De hade lagt under sig Lombardiets fruktbara
slätter, de voro måhända en tid herrar öfver Roma och herskade söder
ut därifrån till Yesuvio och golfen vid Salerno, de hade framskjutit
förposter upp i Tyrolen och Graubiinden.
Men detta blomstrande rike bar dock masken i sitt sköte, och ge
nom hela det etruskiska lifvet går liksom en dödsaning. Etruriens
statsväsén kom aldrig till någon fast, enhetlig sammanslutning; det
utgjordes af ett stundom mycket löst förbund af städer jämte deras
områden. Det blef därför möjligt för gallerna i norr och romarne i
söder att stycka dess välde, till dess etruskerna slutligen fullkomligt
dukade under för de senare och till och med förlorade sitt språk och
sin nationalitet och antogo segrarnes, hvilkas läromästare de dock i så
många stycken varit.
Till och med deras historia gick under, liksom de öfriga af ro
marne kufvade italienska folkens. För varginnans verldsbeherskande
söner var den i allmänhet likgiltig, och om äfven lärde män, såsom
den usle kejsaren, men skicklige fornforskaren Claudius sysselsatte sig
49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free