Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN, DESS UPPKOMST,
IDÉ OCH VERKSAMHET.
AP
LEONARD HOLMSTRÖM.
11. Den norska folkhögskolan.
Thi skal vor gjerning være
, Ved modersmålets lyd
At plante Gud til ære
En sæd til hjertets fryd,
En blomst, hvis duft kan glæde
Hver kvinde og hver mand.
Et lys, der glans kan sprede
Trindt i vort fædreland.
(O. AeVESEN.)
Att många idéer bafva lättare passerat öfver Skagerak än öfver
Öresund eller öfver Kölen har sina naturliga orsaker i det sekelgamla
politiska och litterära sambandet emellan Danmark och Norge, under
det att Sverige legat mera isoleradt i förhållande till grannländerna.
Detta gäller äfven om folkhögskoletanken. Sedan nämligen densamma
o o O
fått fast fot i Danmark och där börjat bära frukt, dröjde det icke länge,
förrän den öfverflyttades på norsk botten. Detta skedde år 1864, då
teol. kandidaterna Herman Anker och Ole Arvesen upprättade Norges
första folkhögskola Sagatun. Det var här, såvidt jag förstår döma, icke
folket, som begärde upplysning, utan det var de af Gnmdtvig i
första eller andra hand påverkade båda männen, som gjorde det till
sin lifsiippgift att i sitt fädernesland söka förverkliga Grundtvigs
mäktiga idéer om ungdomens uppfostran. Denna uppgift blef dem
ingalunda lätt. Med den stränga pietismen, som med skarpt misstro
ende såg hvarje sträfvandc att meddela verldsligt vetande och att låta
det sant mänskliga komma till sin rätt, förband sig högkyrkan, som
misstänkte, att folkhögskolemännens arbete gick ut på att utbreda
Nordisk tidskrift. 1886. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
