Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
grundtvigianismen. Därtill kom äfven, att man i vissa kretsar befarade,
att den nya skolan skulle blifva en härd för politisk propaganda. Från
många håll möttes därför folkhögskolan af misstroende och fiendskap,
och de svårigheter, den haft att bekämpa, hafva ingalunda varit små.
Det har ock kräft mycken kraft och uthållighet att öfvervinna för
domarna och bryta gammal misstänksamhet.
Det på Sagatun gifna exemplet följdes snart af andra, som i likhet
med Anker och Arvesen blifvit gripna af den grundtvigska folkhög
skoletanken och som jämte det att de hade samma tro på och hän
förelse för saken och samma offervillighet, äfven förfogade öfver ma
teriella resurser. Främst bland dessa män märkes teol. kand. Kristoffer
Brunn, som upprättade sin skola i Gausdal (Vonheim).
Kristoffer Bruun har i sitt bekanta arbete Folkelige Grundtanker 1
framlagt tankar, som äro högst beaktansvärda, om äfven det med fog
kan sägas, att bland dem vissa öfverdrifter förefinnas. De ideer, som
Grundtvig delvis blott antydt, har Bruun följdriktigt utvecklat. Hans
åsigter öfverensstämma med Grundtvigs tankar om barnets och yng
lingens uppfostran, om betydelsen af kroppsligt arbete, om latinbild
ningens olämplighet, om nordiska folkstammens betydelse för en ger
manisk renässans, som skulle ersätta den romanska, m. m. »Ungdomen
är hänförelsens tid, den tid då hjärtat kan glöda för fagra tankar. De
flesta mena, att hänförelsen väl kan kläda den unge till en viss tid,
men att det är nödvändigt, att han snart kommer ifrån detta ’rus’, ifall
han någonsin skall blifva en förnuftig människa». »För mig», fortsätter
Bruun, »blef det ett spörjsmål, (i mitt lif det största af alla), om det icke
skulle låta sig göra att genomföra under hela sitt lif sin ungdoms
O O O o
’ideale syn’. Det var det enda, som förekom mig värdt att kalla lycka
här i lifvet. Skall folkets och den enskildes lif räddas från att sjunka,
så må de unge, som hafva lärt att glöda för höga idealer och fagra
tankar, också lära att hålla dem fast. Och mig syntes, att om också
detta skulle köpas med ett lifs försakelse, med förlusten af ansedd sam
hällsställning och allmän aktning, ja om man också skulle gå som ett
spektakel genom lifvet för sin kärleks skuld till ungdomens drömmar,
så vore det väl värdt ett sådant offer. Att jag må kunna göra det är än
1 Af denna bok utkom andra upplagan år 1878. Jfr Betragtninger i anledning
af Folkehöjskolemodet af P
. Schjött (Kristiania 1872) ocb Nogle ord om de »frie»
Folkehöjskoler af H. Lassen (Kristiania 1878), tvänne arbeten, som uppträda kritiskt
gentemot folkhögskolan och dess ledare, samt Inlæg i striden om Folkehöjskolesagen
af Bruun (Kristiania 1879).
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
