Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
söker förverkliga de idéer, som Grundtvig förknippat ined ungdoms
skolan, och på det sätt och med dc medel, som han antydt. Det som
väsentligen karaktäriserar denna skola skulle vara följande: 1) det ta
lade ordet som undervisningsform (i de humanistiska ämnena); 2) folk
lig stil och framställning; 3) poesiens plats på skolan jämte myto
logien; 4) skolans utpräglade nationella karaktär; 5) att den förtäljer
om samtidens händelser och idéer och 6) personligt umgänge emellan
lärare och lärjungar. Fr. Hansen menar vidare, att det ingalunda
ligger i folkhögskolans natur, att den skall göra sig till målsman för
de specielt grundtvigska kyrkliga åsigterna, hvilka hvarken han ej
häller Bruun synes lägga synnerligen stor vigt vid eller ens obetingadt
hylla, och han anser följaktligen, att folkhögskoleläraren ingalunda nöd
vändigtvis behöfver bekänna sig till den grundtvigianska kyrkoläran.
»Tvärtom mena vi, att både grundtvigianare och icke-grundtvigianarc
kunna vara sannskyldiga folkhögskolelärare.» Dylika och flera liknande
uttalanden gå ut på att å ena sidan häfda folkhögskolans rätta art och
betydelse gentemot försök att bortblanda den med fackskolor och å
den andra att framhålla, att grundtvigianismens rätta innebörd, liksom
hvarje annat kristet samfunds, icke ligger i den eller den dogmen, utan
uti dess kristliga lifsåskådning. Och hvad denna beträffar framhållcs,
att grundtvigianismen ser vänligt till och främjar gärna all mänsklig
ideel lifsrörelse, älskar poesi och mänsklig hänförelse, kortligen, låter
det mänskliga komma till sin fulla rätt. »Till trots för de villfarelser»,
säger Bruun, »som kanske finnas i grundtvigianernas åsigter, förekommer
det mig, att jag mycket sällan träffat så goda människor som grundt
vigianerua i Danmark.»
Ofvanstående uttalanden af de mera framstående skolmännen må
vara tillräckliga att lemna en bild af den norska folkhögskolan. Natur
ligt är, att den tagit starka intryck af de från de danska i många hän
seenden vidt skilda förhållanden, som omgifva densamma; att den dock
i sina hufvudgrundsatser öfverensstämmer med den danska folkhög
skolan och att den är besjälad af ett lefvande intresse, det ligger i
öppen dag. Den eger med den danska skolan äfven den likhet, att
den börjat med starkt ideel prägel, nästan uteslutande läggande vigt
på väckelsen, men sedermera efter hand tagit upp mer och mera af
de praktiska ämnena. Sålunda finna vi, att man på en och annan
skola börjat meddela undervisning i landthushållning samt att man
ingalunda ringaktar kunskapsraeddclandet genom uppgifter ocli förhör,
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
