Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS GEKTERWALL.
vid öfvergången mellan detta och latinet. Förutsatt emellertid, att
tuskernas tungomål varit italiskt, vore det naturligtvis af högsta vigt
för återförande af etruskiska ord på den gemensamma grundformen att
finna dessa ljudlagar. Emellertid må det så godt först som sist er
kännas, att denna metod visat sig lemna föga utbyte. Och ej stort
längre har man kommit medelst användande af andra vägar till frågans
lösning. En öfversigt af hittills gjorda försök skall visa det.
* *
*
Redan strax efter midten af femtonde århundradet hade de etrus
kiska inskrifterna ådragit sig uppmärksamhet, såsom man kan se däraf,
att vid den tiden en dominikanermunk ansåg det löna mödan att för
falska dem. Han inristade på stenar hebreiska ord, skrifna med etrus
kiska bokstäfver, »gräfde ner dem, fann dem åter och lärde, på grund
af dessa dokument, sin samtid, att etruskiska språket härstammade från
hebreiska eller kaldeiska». Han lyckades för detta sitt påstående vinna
åtskilliga anhängare, bland andra medlemmarna i den florentinska akade
mien. Dock fans det många som hånade deras åsigter och kallade
dem för arameer.
Emellertid har studiet af det etruskiska språket fått fast botten
först efter utgifvandet af de två vigtiga verken: De Etruria regali
af skotten Thomas Dempster (1723—1724) och Museum etruseum af
italienaren A. F. Gori (1737—1743), i hvilka en hel mängd inskrifter
meddelas. Den första, som med någon större grund af vetenskaplighet
försökte sig på förklaring af etruskiska ord och ändelser, såsom den
vanliga på -al, var den mångbegåfvade fornforskaren, historieskrif
varen och skådespelsförfattaren, markis Fr. Scipione Maffei (1740).
På den af honom inslagna vägen fortsatte, dock först sedan han i
början hyllat helt andra åsigter, Gio. Battista Passeri (1767). Han är
den förste som klart och tydligt framställer den meningen, att etrus
kiskan är ett italiskt språk, ja han går så långt, att han påstår den
endast vara en munart af latinet.
Detta var i sanning en djärf tanke, i synnerhet på den tiden, då
tolkaren af förgångna åldrars tungomål ej hade den mäktiga hjälp, som
våra dagars jämförande språkforskning erbjuder. Låt oss t. ex. taga
inskriften på locket till den sarkofag, som står nära Corneto på en
terrass i grefvinnan Braschis trädgård, »hvarifrån blicken kan sväfva
rundt omkring öfver grågröna olivplanteringar och detta blåa haf, som
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0126.html
