Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS CENTERWALL.
metod vid tolkningen af etruskiska inskrifter 1 uppställer han vissa grund
satser, hvilka näppeligen äro andra än de som böra göra sig gällande
vid hvarje dylik frågas behandling. Han fordrar, att man ej går till
förklaringen af etruskiskan med förutfattad åsigt om det okända språ
kets plats i vare sig den ena eller den andra språkgruppen; att man
skall försöka förklara etruskiskan ur sig själf på grund af hvad man
af densamma redan känner; att man och detta är ej omöjligt först
fullständigar kännedomen om dess ljudlära; att man så långt som möj
ligt söker finna dess formlära och först sedan inlåter sig på ordförkla
ringen, och att man vid denna förklaring till utgångspunkt tar ord,
hvilkas betydelse kan anses säker på grund af de omständigheter, under
hvilka de förekomma. Framför alt bör man afstå från fåfängan att på en
gång vilja lösa gåtan. Hvad gör det, om den nu lefvande generationen
ej kommer till målet. »Hafva vi lagt säkra grundvalar för uppbyggande
af etruskologien, så hafva vi gjort vår plikt. Att lägga säker grund
är ett mera förtjänstfullt arbete än att bygga korthus.» Vill Pauli alt
jämt fasthålla dessa förståndiga grundsatser, är det ingen fara, att han
»skall blifva ett nytt offer i indo-germanisrnens snara» 2, eller med andra
ord, att han utan bestämda och tydliga skäl någonsin skall förklara
etruskiskan för ett indo-germanskt språk.
Denna afhandling såg dagen blott en månad senare än prof, Bugges
Beiträge n:o 2, som äro betydligt kortare än de första. Metoden är i
båda densamma, båda visa ock de egenskaper, som man känner från
hans föregående arbeten, en nästan allomfattande kunskap på det veten
skapliga språkområdet, en sällsynt kombinationsförmåga, en djärfhet
som aldrig skyr det nya därför att det är nytt, och slutligen en ärlig
het, som aldrig tvekar att byta om åsigt, då han själf eller genom
andra kommit till en bättre. Måhända sker ombytet stundom väl hastigt;
för att taga ett enda exempel bland de många, förklarar prof. Buggc i
Beiträge I s. 96 ordet nesch liktydande med det latinska nepos (fr. neveu),
under det han i sina beriktiganden till samma arbete anser det vara
det grekiska véyivg (nékys), afliden. Emellertid har den fräjdade for
skaren troligen goda skäl både därför och för den skyndsamhet, hvar
med han synes vilja framlägga resultaten af sina studier; hans erkända
rang inom den vetenskapliga verlden höjer honom öfver hvarje‘&miss
tanke för prioritetsjagt.
1 Btt svar af Deecke finnes i Berliner Philologische Wochenschrift 31 okt. 1885.
2 Orden äro Michel Bréals i Revue critique 21 december 1885, där han bedö
mer Paulis Die Inschriften nordetruskischen Alphahets.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
