Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY GEORGE OCH DEN SOCIALA FRAGAN.
ning, som i hvarje dylikt företag kan åstadkommas, blir följden, att i
de mer gifvande företagen icke hela afkastningen går åt till löner och
kapitalräntor, utan det uppstår i hvarje sådant företag ett öfverskott,
som tillfaller egaren af den i företaget använda jorden, och detta öfver
skott är jordränta. Ju sämre jord, som måste tagas i anspråk af pro
duktionen, och ju mindre afkastningen af de minst inbringande före
tagen i följd däraf blifver, desto högre blifva de jordräntor, som egarna
till den bättre jorden erhålla.
George undersöker därefter, hvilken inverkan det materiella fram
åtskridandet har på jordräntan. I detta framåtskridande ingår bland annat
följande faktorer, nämligen folkökning samt tekniska uppfinningar och
förbättringar. Han har altså att söka utreda, hvilken inverkan hvar
och en af dessa faktorer i det materiella framåtskridandet hvar för sig
utöfvar på jordräntan.
Folkökningen framkallar icke blott ökad efterfrågan efter nyttig
heter, utan skapar äfven ett tillskott af arbetskrafter, som söka syssel
sättning. Genom båda dessa verkningar tvingar folkökningen produk
tionen att äfven taga i sin tjänst alt sämre och sämre jord. Men
hvarje steg i denna riktning leder, såsom ofvan visades, till jordräntans
stegring.
Men väl att märka är, framhåller George, att detta sker samtidigt
med att folkökningen stegrar produktionen, och detta icke blott absolut
utan äfven relativt, d. v. s. äfven i förhållande till den i produktionen
använda mängden af arbete och kapital. Följande exempel tjänar till
att belysa George’s mening. Antag, att i ett land två klasser jord af
olika godhet äro i bruk, samt att båda klasserna äro af samma areal,
och att samma mängd arbete och kapital användes på hvarje klass.
Den bättre jorden (första klassen) afkastar 150 kronor, den sämre jor
den 120 kronor per tunnland. Dessa sistnämda 120 kronor gå till
fördelning mellan de å hvarje tunnland af andra klassens jord sysselsatta
arbetarna och egarna till de å denna jord nedlagda kapitalen. Till
följd däraf komma äfven 120 kronor per tunnland af afkastningen af
första klassens jord att tillfalla arbetare och kapitalister. Återstående
30 kronor blifva den jordränta, som första klassens jord lemnar per
tunnland. Efter 30 års förlopp antages befolkningen hafva växt med
hälften, och i följd däraf har det blifvit nödvändigt att uppodla ny jord
af sämre beskaffenhet än den förut använda. Till areal är denna tredje
klassens jord af samma storlek som hvar och en af de bättre klasserna,
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
