Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAVID DAVIDSON.
och lika stor mängd arbete och kapital användes på denna tredje klas
sens jord som på hvar och en af de öfriga. Afkastningen af tredje
klassens jord är däremot blott 100 kronor per tunnland. Att följden
af denna folkökning blir en sänkning af arbetslönerna, är tydligt, enär
de på ett tunnland sysselsatta arbetarna, och egarna af de å ett tunnland
nedlagda kapitalen tillsammans erhålla blott 100 kronor, imder det de
före folkökningen fingo 120 kronor. Hvad åter öfriga verkningar af
denna folkökning beträffar, så är det visserligen, såsom lätt ses, sant att,
om, såsom Malthus antog, folkökningen vore utan all inverkan på afkast
ningen af första och andra klassens jord, så skulle produktionen rela
tivt aftaga. Emellertid är enligt George denna förutsättning falsk.
Folkökningen ökar arbetets produktivitet och måste därför stegra af
kastningen af första och andra klassens jord. Denna stiger t. ex. å
första klassens jord från 150 till 180 kronor per tunnland och å
andia klassens jord från 120 till 150 kronor. I genomsnitt blir så
lunda afkastningen + eller 143,3 3 kronor per tunnland
under det att den före folkökningen utgjorde eller 135 kro
nor per tunnland. Och som på hvarje tunnland lika stor mängd arbete
användes efter folkökningen som före densamma, stegrar folköknin
gen altså afkastningen äfven i förhållande till de använda arbetarnas
antal.
Folkökningen sänker altså arbetslönerna, oaktadt landets produktion
ökats ej blott absolut utan äfven relativt. Och detta beror på, att jord
räntorna stegras i motsvarande grad. I det nyss nämda exemplet gaf
före folkökningen första klassens jord en jordränta af 30 kronor per
tunnland och andra klassens jord ingen jordränta. Efter folkökningen
gifver första klassens jord 80 kronor (180—100) och andra klassens
jord 50 kronor (150—100) i jordränta per tunnland.
Äfven på ett annat lika vigtigt sätt leder, enligt George, folkök
ningen till jordräntans stegring. Detta sätt framträder egentligen irti
städer, och man kan lära känna detsamma genom att följa en orts iit
veckling till en stor stad. När den första nybyggaren nedsatte sig på
det område, som sedermera blef stadens, gaf jorden ingen jordränta och
hade i sitt naturliga tillstånd intet värde. Nybyggarens arbete och
kapital voro af ringa produktivitet. I samma mån som staden utvecklar
sig och tilltager i storlek och folkmängd, stegras arbetets produktivitet,
men denna stegring tillhör ej arbete och kapital i och för sig, utan
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
