Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY GEORGE OCH DEN SOCIALA FRAGAN
nu äro. Det vore altså ej möjligt att förverkliga George’s ideal, verk
ligt välstånd för alla, blott och bart genom att, såsom han föreslår,
använda de enormt ökade statsinkomsterna till »offentliga bad, museer,
bibliotek, trädgårdar, läsrum, musik- och danssalar, teatrar, universitet,
tekniska skolor, skjutbanor, lekplatser» o. s. v. eller till att »kanta vä
garna med fruktträd, belöna uppfinnare och upptäckare» o. s. v., utan
staten måste framföralt förskaffa de mindre bemedlade bättre bostäder,
mer och bättre mat, dryck, kläder och dylika nödvändiga ting. Staten
måste sålunda antingen direkt utdela en del af statsinkomsterna bland
de mindre bemedlade eller ock anskaffa bostäder, mat o. s. v. och till
handahålla dessa förnödenheter åt de mindre bemedlade till priser, som
betydligt understiga deras verkliga värden. Men att en dylik anord
ning har ytterst betänkliga sidor, är ej möjligt att bestrida. Att arbe
tarne skulle erhålla en stor del af sina inkomster, icke i form af er
sättning för sitt arbete, utan såsom nådegåfvor af staten, måste verka
synnerligen demoraliserande. I detta afseende är George’s idealstat af
gjordt sämre än den samhällsordning, som den af honom skarpt an
gripna moderna socialismen eftersträfvar. Ty uti socialiststaten skulle
hvarje arbetare erhålla sina inkomster i form af ersättning för förrättadt
arbete. Såsom ofvan visades, ryggar George tillbaka för att upphäfva
enskild eganderätt till jord, emedan förvaltningen af de vidsträckta
domäner, som därigenom tillföllc staten, skulle framkalla offentlig kor
ruption. Att förvaltningen och »utdelningen» af de enorma statsinkom
sterna i George’s framtidssamhälle skulle leda till offentlig korruption
af kanske ännu farligare art, torde icke behöfva bevisas.
Georgc’s reform har likväl äfven andra betänkligare sidor. Man
måste fråga: är det möjligt att konfiskera jordräntan (i George’s bemär
kelse) och därmed den del af jordens värde, som icke har sin grund i
gjorda förbättringar, utan att äfven värdet af dessa förbättringar råkar
i fara att till större eller mindre del konfiskeras? Som det ofta är
särdeles svårt att skilja mellan dessa två beståndsdelar afjordens värde,
skulle konfiskering af jordräntan ofta leda till konfiskering af afkast
ningen af förbättringar. Det är lätt att inse, att nnder sådana förhål
landen jordräntans konfiskering skulle inverka särdeles menligt på jord
bruket. Äro nämligen jordegarna utsatta för möjligheten att af dem
utförda förbättringar kunna stegra deras grundskatt, så att till och med
O O Ö
hela afkastningen af förbättringarna uppslukas af grundskatten, afskräc
kas de från att utföra dylika förbättringar. Då nu som bekant jord-
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
