Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY GEORGE OCH DEN SOCIALA FRÅGAN.
kan sägas förlora genom att priset på stöflar sjunker i följd af en på
stöflar lagd hög skatt. Hans stöflar äro af samma nytta som förut, ehuru
han måste erlägga en skatt för dem, och nästa par erhåller han för
billigare pris mot att för dem erlägga en skatt. T. ex. A eger ett par
stöflar, för hvilka han betalt 20 kronor. Så lägges det en skatt af
15 kronor på hvarje par stöflar, hvarigenom på något egendomligt sätt
priset sjunker till 5 kronor. A har fortfarande samma gagn af sina
stöflar med den lilla skilnaden, att han måste betala 15 kronor till
staten för att få bruka dem, och så kan han köpa sig nya stöflar för
det billiga priset af 5 kronor, blott mot att erlägga 15 kronor i skatt.
Vinsten af förändringen är uppenbar.
George synes ana, att hans tröstegrunder ej skulle vara tillräckliga
för att försona jordegarna med hans planer och detta just på grund af
den enorma grundskatt, som därvid skulle påläggas dem. Han tillägger
därför, att, ehuru jordegarna efter reformen måste betala högre skatt
för sin jord, blifva de däremot befriade från alla öfriga skatter och få
skörda frukterna af den stegring af arbetets produktivitet, som refor
men skulle framkalla. Då emellertid, såsom ofvan visades, sistnämda
följd af reformen endast existerar i George’s fantasi, återstår blott ut
bytet af nuvarande skatter mot hans nya grundskatt. Att detta utbyte
ej kan vara egnadt att göra jordegarna till vänner af reformen, ligger
dock i öppen dag. Ty då, såsom George flerstädes betonar, den nya
grundskatten skulle inbringa staten betvdligt större inkomster än alla
O O J O
nuvarande skatter tillsammantagna, och då vidare denna grundskatt
skulle betunga jordegarna ensamma, under det att nuvarande skatter
äro fördelade på alla innevånare, så skulle altså George’s reform göra
jordegarnas beskattning många gånger större än den för närvarande är.
HL
Då iag nu öfvergår till en granskning af George’s förklaring af
Jo o O O O o
fattigdomens uppkomst och tillväxt, måste jag af hänsyn till tidskriftens
utrymme inskränka mig till några hufvudpunkter af det innehållsrika
ämnet. Det är egentligen tvännc af George’s påståenden, som jag
därvid kommer att närmare pröfva. Det ena är, att folkökningen icke
kan förorsaka ocli altså icke häller har bidragit att framkalla fattigdom;
det andra är, att storleken af kapitalisternas andel i produktionens
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
