Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAVID DAVIDSON.
större reproduktionsförmåga än människorna, skulle ingen människa
kunna existera.
George påstår (se ofvan s. 121), att folkökningen stegrar arbetets
produktivitet, så att det efter folkökningen blir möjligt att med samma
mängd arbete och. kapital åstadkomma en större produkt på den redan
odlade jorden än före folkökningen. Detta påstående är fullkomligt
gripet ur luften. Folkökningen kan visserligen, om den leder till ut
veckling af arbetsfördelningen, öka arbetets produktivitet, ehuru denna
ökning, på grund af för jordbruket egendomliga förhållanden, alltid är
mindre betydande i sistnämda näringsgren än i öfriga. Men att af
kastningen af en jordbruksegeudom skulle ökas, utan att det på den
samma nedlagda arbetet och kapitalet ökas, och utan att arbetsfördel
ningen på denna jordegendom utvecklas, det är ett rent af orimligt
påstående. Mindre orimlig är George’s åsigt, att, om man ökar det
på en jordegendom nedlagda arbetet och kapitalet, afkastningen städse
stiger i större proportion än kostnaderna på grund af den större ut
veckling af arbetsfördelningen, som blir möjlig. Vore denna hans
åsigt riktig, vore det likväl oförklarligt, hvarför icke de i ett lands
jordbruk använda arbetskrafter och kapital koncentreras på så ringa
jordareal, som möjligt. Ty ju större koncentrering af produktionsmedel,
desto större skulle ju jordbrukets produktivitet blifva.
George förmenar, att det är omöjligt att från malthusianismens
förutsättningar förklara, hvarför verlden trots den starka folkökningsten
densen är så glest befolkad. Denna företeelse kan dock nämda teori
med lätthet förklara. Oafsedt den inverkan, som krig, epidemier o. dyl.
omständigheter utöfvat, beror detta förhållande just på svårigheterna
att föröka tillgången på lifsförnödenheter. Huru stor nativiteten än
är, kan folkmängden i verkligheten ej tillväxa hastigare, än tillgången
på lifsförnödenheter medgifver. Ar nativiteten för stor, måste en så
mycket större del af befolkningen dö bort. Gamla länder med hög
nativitet hafva också största dödlighet. Så t. ex. hade Tyska riket
1872—1879 en nativitet af 41,4 pr mille och en dödlighet af 28,6 pr
mille, under det att Norge 1865—1878 hade en nativitet af 30,5 pr
mille och en dödlighet af blott 17,3 pr mille. Till en del beror nog
denna skilnad i dödlighet på olikhet i klimat och annat, men en väsent
lig orsak är olikheten i nativitet. Att verlden är så glest befolkad, be
ror altså bland annat på, att det i det hela varit omöjligt, att hasti
gare öka tillgången på lifsförnödenheter.
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
