Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LÅGA VARUPRISEN.
AF
HANS FORSSELL
Utdrag ur Myntdirektörens xinderdåniga berättelse för år 1884. Stblm 1885.
W. SCHARLING: Montreformen og Landbruget, i Nationalekon. Tidsskrift 1885,
6 hefte.
R. GIFFEN; On the fail of prices of some commodities in recent years.
London 1879.
W. GOSCHEN; On the probable Results of an Increase in tbe purchasing
Power of Gold. London 1884.
LUKE HANSARD; On tbe Prices of some commodities during tbe Decade
1874—83. I Journal of the Institute of Bankers. London, January 1885.
A. SOETBEER: Materialien zur Erläuterung und Beurtheilung der wirthschaftlichen
Edelmetall-Verhaltnisse und der Wahrungsfrage. Berlin, Oktober 1885.
Annual Reports of the Director of the Mint for the fiscal years ending June 30
1879—85. Washington 1879 —86.
Conference Monétaire Internationale 1878. Procés-verbaux. Paris 1878.
Conference Monétaire Internationale 1881. Procés-verbaux. Paris 1881.
Conférences Monétaires entre la Belgique, la France, la Gréce, ITtalie et la Suisse.
1874—85. tf’aris.
I.
Den år 1873 beslutade skandinaviska myntreformen har nu snart
tio år varit genomförd. Indragningen af det äldre silfvermyntet, som
i Danmark var verkstäld redan 1876, har väl här i Sverige tagit
något längre tid, men vid slutet af 1877 var dock det nya myntsyste
met i alla tre länderna faktiskt gällande. Danmark hade då präglat
34,7 millioner kronor i guld, Sverige 29,6 millioner kronor och Norge
9,4 3 millioner kr. I Danmark har guldmyntningen sedermera alldeles
upphört; i Norge myntades efter 1880 endast 700,000 kr.; blott det
svenska myntverket har ända till senaste tid fortfarit att sätta sin prägel
på guldplattor för ytterligare 16 millioner, hvilka antagligen såsom
annan myntmetall vandrat till utlandet för att där ompräglas. Af
silfverskiljeraynt har Sverige intill slutet af 1884 präglat 15,3 millioner,
Norge 5,2 mill. och Danmark 18,3 mill. kronor, och med det samman-
Nordisk Tidskrift. 1886. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
