Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBUISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
de myntpolitiska; ehuru ostridigt är, att dessa senare, synnerligen i följd
af de farhågor och förhoppningar som fästats vid staternas beslut och
åtgärder, väsentligen bidragit just till de häftiga kastningar i prisen,
som mest utmärkt åren 1875—1878.
Vare härmed huru som hälst, säkert är, att sedan Tyskland, Hol
land och de Skandinaviska länderna instält silfverutmyntningen och
sedan Frankrike, Italien och Belgien med året 1878 faktiskt upphört
att prägla silfver till femfrancsstycken, så har i den europeiska verlden
icke längre funnits någon sådan »fallskärm», som kunnat uppehålla silf
rets vacklande pris, och den strax därefter inträdande amerikanska
dollarsmyntningen har icke häller varit tillräcklig att fylla en sådan
uppgift. Silfret har, sedan det till följd af en civilisationens naturlag
upphört att åtnjuta privilegiet som värdemätare, blifvit en vara såsom
andra; dess marknad har, sedan Tyskland 1879 instält sin silfverför
säljning, varit väsentligen beroende af förhållandet mellan naturlig
tillgång och naturlig efterfrågan. Detta förhållande åter har hittills
varit sådant, att man ännu icke kan säkert skönja, vid hvilken punkt
den fortgående nedsättningen af silfrets pris slutligen skall för längre
tid stanna. Under mer än ett hälft sekel hade detta pris oscillerat
kring punkten 1 :15Vo med variationer, som från hörsdag till börsdag
kunde beräknas i promille; under de sista decennierna hafva däremot
prisnoteringarna förlorat all stadga och differenserna varit att räkna i
procent, kastningarna från månad till månad stundom i tiotals procent
nära nog som för kaffe, petroleum eller järnvägsaktier. Så långt till
baka som urkunder bära vitne har visserligen silfrets värde visat be
nägenhet att sjunka, och sålunda hade ett uns guld, som i persernas,
grekernas och romarnes tid köpte 12—10 uns silfver, och som ämm vid
begynnelsen af sextonde seklet behöll samma köpkraft, vid midten af
vårt århundrade kommit att köpa 151/2 uns silfver. Men det har varit
vår tid förbehållet att se denna metall på femton år genomlöpa en
nästan lika stor rymd af prisskalan nedåt, som den förut tillryggalagt
på 5, ja kanske på 25 århundraden. Uttryckt i guld var å Londons
börs årsmedelpriset för silfver
i medeltal för åren 1861—70-..60} g pence. Ett uns f. guld köpte 15,4 8 uns f. silfver.
år 1871 601 » » » » 15,58 » »
» 1873 59|- » » » » 16,93 » »
» 1875 56| » ’ » » » 16,63 » »
» 1878- 52T9ff » » » » 17,96 » »
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
