Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL.
räkning allena. »Silfverpartiet» har altså icke kunnat genomdrifva den
fria myntningsrätten, utan måst nöja sig med föreskriften, att af silfver
dollars skola utmyntas minst 2 millioner i månaden, ett belopp, som
dock uppgår till öfver 600,000 kilogram silfver årligen eller en fjärde
del af hela verldens årsproduktion. De som med skäl fruktade för
guldmyntets utträngande genom silfverdollars hade å sin sida betingat
ett maximum för denna myntning af 4 millioner i månaden. Bägge
partierna hade förenat sig om en föreskrift för unionsregeringen att in
bjuda Europas samtliga stater till en konferens, i syfte att åvägabringa
en öfverenskommelse om ett internationelt värdeförhållande mellan silf
ver och guld.
Förgäfves hade unionsregeringen länge och af alla krafter motar
betat denna ödesdigra lagstiftning. När presidenten slutligen afgaf
sitt veto mot billen, annullerades detta veto samma dag af kongressens
båda hus; och när både finansminister och president förklarade, att
silfverdollarns betalningskraft åtminstone icke kunde gälla unionens
statsskuld, hvilken upprepade gånger försäkrats vara betalbar endast
i guldmynt, resolverade kongressen att »betalning i silfver icke kunde
anses som något löftesbrott af nationen eller som medförande förlust
för unionens kreditorer».
Bland-billen har, under de åtta år den varit i kraft, endast med stör
sta motvillighet tillämpats af de olika regeringar, som sedan dess
styrt Förenta staterna. Unionens statsskuld har ända hittills orubbligt
blifvit betald i guld, regeringen har gjort alt hvad den kunnat för
att iippehålla guldmyntfoten, myntningen af giild har ständigt fort
gått, och guldmynt har ännu kunnat spridas öfver hela unionen, hvars
befolkning visst icke har någon större förkärlek för silfvermyntets be
gagnade än andra nationer. Men den i lagen förcskrifna minimiut
myntningen af silfverdollars har dock måst utföras: mera än 4 millioner
kilogram silfver torde vid 1885 års slut redan hafva genomgått mynt
pressarna och hopats i unionens skattkammare, som i nov. 1884 inne
hade 142 mill. standard-dollars, mot hvilka voro utelöpande 100 mill.
certificater. För hvarje år växer den fara, som unionsregeringen förut
sett, nämligen att statens och bankernas kassor fyllas af silfver, den all
männa rörelsen af sedlar lydande å det lagliga betalningsmedlet i
silfvermynt, till dess att slutligen guldmyntförrådet försvinner och
silfvermyntet äfven blifver det faktiska betalningsmedlet så väl i den
allmänna rörelsen som till statens fordringsegarc. Fortgår denna ut-
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
