Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
stricns förbrukning skall i första rummet tillfredställas, myntbehofven
knapt till hälften kunna fyllas af årstillförselu; hvaraf ju måste följa
dyrhet och brist på guld.
Det var också just dylika beräkningar som någon tid föranledde
bekymmer hos praktiske män, hvilka hade att syssla med mynt- och
penningtransaktioner, och hos dem framkallade tanken, att de civili
serade folken åtminstone borde begynna att hushålla med guldet och
inskränka dess användning i dagligt bruk. Men hvad var det då dessa
män fruktade?
Jo, de hänvisade i främsta rummet på de rubbningar i penning
marknaden, som befarades skola inträda, när t. ex. Frankrike skulle
erfara trycket af Italiens rekvisitioner af guld till sin förestående rea
lisation, eller när England skulle se sina guldförråd exporterade till
Amerika. De tänkte sig ock, att både Tyskland och Förenta staterna,
både Italien och Skandinavien skulle finna svårigheter att upprätthålla
sitt myntsystem, om de alt för mycket använde en så flyktig, så efter
sökt och så knapt flödande metall som guldet. Den industriella förbruk
ningen kunde ju icke tänkas eftergifva sina anspråk på guld, allmänheten
torde icke häller, om den ej tvingades genom indragning af de smärre
myntvalörerna, frivilligt släppa ifrån sig något af det guldmynt, hvar
med den fått vana att röra sig, och altså skulle de stora myntdepöterna,
banker och skattkamrar, få alt svårare att behålla eller efter behof
öka sina förråd. Mellan de stora bankerna i de olika länderna skulle
begynna en slitning om de knappa guldtillgångarne, som måste kän
bart verka på alla internationella handels- och penningtransaktioner; i
do internationella likviderna skulle en ny faktor, begäret efter guld
för guldets egen skull, göra sig gällande med hittills okänd styrka och
störande inverka på kurserna mellan Newyork, London, Paris och
Hamburg. För att försvara sig mot exporten af den ädla metallen, för
att locka guldet till sig, skulle i marknadens centralpunkter bankerna
nödgas höja diskontot för de säkra handelsvåxlarna, och i dessa diskonto
satser skulle mer än någonsin förr förekomma oberäkneliga och starka
omkastningar. Med en känbar minskning i bankernas guldförråd skulle
följa osäkerhet i alla affärs- och kreditförhållanden och tryckande för
lägenhet i den allmänna rörelsen.
Sådan var den tankegång, som framkallade de ofvan nämda försla
gen; därom kan inan lätt öfverfcyga sig genom att läsa deras motiv.
Men nu inträffar det, att just från samma håll erkännes dessa farhågors
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
