Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL.
grundlöshet. Bankmän, hvilkas blick är oaflåtligt fäst på penningmark
nadens symptom, förklara öppet och oförbehållsamt, att ställningen vi
sar sig helt annorlunda, än man kunnat befara. De låga räntesatserna,
de ovanligt fåtaliga ränteförändringarna, det villiga tillflödet af guld till
bankerna leda dera till den slutsatsen, att det finnes guld nog. 1
Man har nu visserligen under meningsbytet i denna fråga begynt
ifrågasätta, huruvida brist på guld skulle utöfva någon verkan på
»räntefoten», och därvid varnat mot förväxling af guld och kapital.
Räntefotens växlingar bero, säger man, på tillgång ocb efterfrågan af
ledigt »lånekapital», men då detta omfattar mycket annat än guld, kan
lånemarknaden förete öfverflöd eller brist alldeles oberoende af guld
marknadens läge, och en hög eller låg räntefot utgör därför intet
symptom, hvaraf man kan sluta till vare sig öfverflöd eller brist på
guld. Jag fruktar dock, att dessa anmärkare själfva härmed gjort sig
skyldiga till en begreppsförväxling, som invecklar frågan och icke utre
der henne. Det fins mycket annat kapital än guld, det är ju obestrid
ligt och obestridt: räntan för giro, lombard, statspapper kan därför i viss
mån bestämmas af egna lagar. Men om denna ränta är nu icke egent
ligen fråga. Ty guld är ett kapital, som eger den alldeles särskilda
karaktären att vara begärligt och nödigt för bankrörelsens bedrifvande,
och detta kapitals förflyttning till och från bankerna hänger på det
allra närmaste tillsammans med de växeloperationer, som förmedla det
internationella varubytet. Däraf den omedelbara förbindelsen mellan gul
det och den egentligen s. k. »bankräntan». Diskontot i Englands bank
för säkraste handelsväxlar är en mätare i första hand på denna banks
känsla af säkerhet eller osäkerhet för dess guldreserv; och inga teore
tiska spekulationer öfver förhållandet mellan »penningmarknaden, låne
marknaden och varumarknaden» kunna rubba eller förtyda det ostridiga
faktum, att engelska bankens direktörer höja diskontot, när de märka
en alt för stark tryckning på guldkassan, sänka det, när guldkassan är
tillräcklig, och att sålunda växlingarna i detta diskonto äro omedelbara
följder af och osvikliga kännetecken på brist eller god tillgång å guld.
De praktiske bankmännen hade därför alldeles rätt, när de öfver
satte sin fruktan för guldbrist i en fruktan för stegrade och ojämna
diskontosatser och i en fruktan för minskning af bankernas guldförråd
eller för svårigheten att hålla dem i jämnhöjd med behofven. De hafva
1 Ingen har bestämdare uttalat detta påstående än etatsrådet M. Levy i sitt
korta referat 1885 af mr. Hansards arbete. Se Nationalökon. Tidsskrift 1885, 2 Hefte.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
