- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
200

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. CEDERSCHIÖLD.
IL
Sedan vi nu kastat cn blick på förutsättningarna för uppkomsten
af cn isländsk literatur och tillika sett, livilka skrifvarnc voro, vilja vi
närmare betrakta handskrifterna själfva, skrifmaterialicrna och skriften.
På förhand måste vi anmärka, att de allra äldsta handskrifterna
gått förlorade, så att man från 1100-talet icke torde ega mer än ett
par fragment; äfvensom, att bestämmandet af hvarje särskild hand
skrifts ålder ännu icke sker med full säkerhet.
Mönster för de äldsta isländska handskrifterna voro de latinska
och engelska (angelsachsiska) från samma tid, och de isländska kommo
att ganska nära sluta sig till sina förebilder.
Man skref på pergament, d. v. s. på djurhudar, som blifvit väl
glättade och med feta ämnen samt på annat sätt beredda, så att de
kunde användas till skrifning. Detta skrifmaterial var kändt hos an
tikens folk, sannolikt redan före tillvaron af riket Pergamum, från
hvilket det erhållit sitt namn. På Island, där papperet jämförelsevis
sent kom i bruk, begagnades pergamentet ända in i nyare tiden. Is
ländingarne tyckas emellertid icke hafva nedlagt synnerlig konst eller
kostnad på att göra pergamentet fint och vackert; färgadt pergament
förekommer, mig veterligen, icke i någon isländsk handskrift.
Skinnen togos dels af kalfvar, dels och förnämligast af får, islän
dingarncs allmännaste husdjur. Om antalet skinn, som åtgingo, kan
man göra sig cn föreställning genom det faktum, att den största af de
å Stockholms Kongl. Bibliotek förvarade isländska handskrifterna, den
s. k. Bärgsbokcn, enligt min beräkning är sammansatt af 105 fårskinn.
Denna handskrift öfverträffas likväl betydligt i storlek af den s. k.
Platöbokcn, som tillhör Kongl. Biblioteket i Köbcnhavn. Några hand
skrifter hafva i senare tid fått namn efter skinnets beskaffenhet, t. ex.
Fagrskinna, Gullinskinna, Morkinskinna, Ilrokkinskinna (= skrumpen-)
m. fl.
Af skinnet utskuros rektangulära stycken, hvart och ett lagom
stort att efter hopvikning på midten bilda två sammanhängande blad.
Bladets storlek motsvarar i allmänhet våra kvart- eller oktav-volymers,
mindre ofta folianternas och ännu mera sällan de små formatens.
Af några (vanligen 4) par blad, lagda inuti hvarandra, bildade man
ett s. k. lägg (motsvarande ett ark), som stundom sammansyddes i
200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free