Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1886. 15
HURU DEN GAMLA ISLÄNDSKA LITERATUUEN KOMMIT TILL OSS.
han har i nedre kanten på bladen upptecknat en hel mängd isländska
ordspråk, som tillsammans utgöra en rätt värderik samling.
Af alldeles skiljaktig art och betydelse från det nu nämda äro de
namnteckningar, som på olika tider blifvit skrifna i marginalerna
af en skinnbok. 1 regeln torde det väl vara namnen på bokens egare,
vi här hafva framför oss; och med tillhjälp af dessa namnteckningar
kan man understundom spåra bokens historia, då man nämligen har
någon kännedom om namnens innehafvare eller åtminstone vet, hvilken
slägt eller trakt, de tillhört. Att forskare kunna leda dylikt i bevis,
är icke så sällsynt, som en oinvigd skulle vilja tro, ty intet lands
slägt- och personalhistoria är så noga känd som Islands.
Men innan vi närmare afhandla skinnböckernas senare öden, böra
vi tillägga litet, som återstår att säga om deras uppkomst och be
skaffenhet.
De äldsta skinnböckerna tyckas i allmänhet hafva varit tämligen
små häften, hvart för sig innehållande endast en skrift (saga, afhand
ling etc.). Men under 1200-talet började man skrifva samlingsböcker.
En sådan torde vanligen ha uppstått på det sätt, att någon förmögen
man, som önskade ega vissa literaturalster, gaf i uppdrag åt en skrif
vare (väl i de flesta fall en andlig man) att prydligt afskrifva dessa i
en och samma volym. Oftast gjordes samlingen efter en bestämd plan;
så t. ex. har man volymer med norska konungasagor (som gärna äro
kronologiskt ordnade); andra skinnböcker innehålla endast isländska
slägtsagor, åter andra uteslutande helgonlegender o. s. v.; till de yngsta
samlingshandskrifterna höra de, som upptaga endast s. k. rimur (sagor,
satta på rim). Men det finnes också skinnböcker med blandadt inne
håll. Af sådana är den s. k. Höksbok den vigtigaste; den inrymmer
isländska historiska sagor, mytiska sagor, teologiska, geografiska, fysiska,
astronomiska, aritmetiska och mineralogiska stycken samt slutligen den
gamla dikten Yöluspå; boken skrefs för och delvis af riddaren Hök
Erlendsson, som dog år 1334.
Uppkomsten af dessa stora samlingsvolymer har utan tvifvel varit
vigtig för bevarandet af den isländska literaturens alster; ty en sådan
diger och jämförelsevis präktig bok blef naturligtvis hållen i vördnad
och skyddad vida båttre ån de gamla, oansenliga häftena. Men för
dessa senare påskyndades undergången, därigenom att de ansågos öfver_
flödiga, då man hade de nyare praktverken; och det är föga troligt,
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
