Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG NORDENSVAN.
denna fruktbricka. Drottning Elisabet af England skickar sin furst
lige friare en korg, Erik blir förgrymmad ocb gör på stående fot Karin
till sin drottning. Hon begär som brudgåfva hertig Johans befrielse
ur fängelset, Erik vill ej neka sin drottning dennas första bön och så
släppes hertigen lös. Slutligen härrör kung Eriks död endast af en
slump. Brita Sture, som alt sedan hennes fader och bröder fallit offer
för konungens grymhet rufvat på hämd, har lyckats ställa en bägare
med förgiftadt vin i Eriks väg. Konung Johans sändebud anländer
och skänker Erik friheten, en licentia poetica, som verkligen är
mer än otillåten. Han får återse sin maka och sitt barn, alt är sol
ljus, frid och hopp. Då vill han läska sig af vinet och dör.
Den konstskicklighet, med hvilken styckets intrig blifvit hop
spunnen, har blifvit berömd, men detta är också den enda erkänsla,
man kan gifva den nya dramen om Kung Erik. Bra hopspunnen men
ingen verklighetsbild, ingen karaktärsteckning, ett stycke för skolung
dom, en följetong i en godtköpstidskrift.
Det är ju godt och väl att välja ett stort ämne, att gifva sig i
strid med svårigheter, att med ungdomens starka entusiasm våga mycket
för att vinna mycket. Djärfhet är en god egenskap hos en författare,
det skall ej nekas. Men bättre än att gå lös på den gren af kon
sten, som fått namnet den stora, i själfva verket mindre därför att
den behandlar stora ämnen än därför att den framställer högättade och
högtstälda personer, är det att hålla sig inom den konstgren, som man
verkligen kan beherska, att välja sådana ämnen, som falla inom gränserna
af ens egen erfarenhet, och utforma dem helt anspråkslöst och troget
i det lilla. Jag tror det ej finnes något motiv så ringa att det ej kan
framställas det beror endast på huru det göres. Och att känna grän
serna för sin förmåga är en af skriftställarens oundgängligaste egen
skaper. Den unga vill storma skyn, för honom finnas inga svårigheter
och det är lyckligt att så är men oftare än han träffar pricken
förlöper han sig. Och väl är det om han tidigt kan förvärfva sig
»svårigheten att skrifva», innan han får alt för många ungdomliga
öfverilningar på sitt samvete.
När den unge författaren ger sig själf, sitt unga hjärta i sin dikt,
hvad betyda då några ofullkomligheter i denna, hvad gör det då om
alt ej är genomtänkt, genomarbetadt? Den tekniska färdigheten,
förmågan att dramatiskt hopställa scenerna kan man arbeta sig till.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
