Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LÅGA VARUPRISEN.
AF
HANS FORSSELL
111.
Alt sedan verkningarna af den kaliforniska och australiska guld
produktionen begynte förnimmas i Europa, har inom den ekonomiska
vetenskapen synnerlig uppmärksamhet varit egnad åt varuprisens för
ändringar. I Tookes bekanta History of Prices vol. VI. offentliggjordes
1857 den, ursprungligen af Danson utarbetade, öfversigt öfver Londons
och Manchesters börspris för ett större antal vigtigare stapelartiklar,
hvilken sedermera af åtskilliga forskare blifvit fortsatt och utbildad till
en statistiskt lätthandterlig prismätare h 1 förstone inskränkte sig de
statistiska bearbetarne till att registrera hvarje varas prisförändringar
för sig, och Newmarch, som slutredigerade Tookes arbete, vidhöll 1857,
att förändringarna tydligen voro att hänföra till »supply and demand».
Men den statistiska metoden att genom medeltalsberäkningar utleta
allmänna s. k. »lagar» begynte småningom göra sig gällande äfven på
detta område och blef förherskande, sedan den bekante ekonomen St.
Jevons 1863 offentliggjort sina undersökningar rörande »A serious fall
in the valne of gold», hvari med mycken styrka förkunnades, att gul
dets köpkraft hade sjunkit med 9—14 % och att den förhöjning, som
1 I den första pristabellen i Tookes History of Prices npptogos 55 artiklar.
Antalet nedsattes sedermera till 38 och 42 i de öfverskådligare sammandrag af ta
bellen som Newmarch meddelade i Journal of Statistical Society 1859, 1860 och
1861. Sedermera har antalet, i Economists prislistor, vanligen hållit sig kring 47,
dock med några förändringar. Dessa 47 artiklar äro i öfversigtstabellerna fördelade
under 22 hufvudnummer, hvilka således blifva de som egentligen inverka på medel
talsberäkningen. Men skilnaden mellan dessa båda tal bei’or blott därpå, att i talet
47 ingå flera olika kvaliteter af de 22 hufvudnumren. Så innefattar artikeln Iron
N:o 35 British Bars och 36 Swedish; Wool N:o 19 English, 20 Port Philip och 21 South
Australian; Cotton N:o 41 Upland, 42 Upl. middl., 43 Surat Dholl och 44 Pernam
buco o. s. v.
Nordisk tidskrift. 1886. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
