Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSÉLt.
inträdt i de flesta varors pris måste bero på den ökade guldtillförseln b
Jevons, som för sina omfattande jämförelser hnfvndsakligen begagnade
endast 39 varuartiklar 2, hade för desamma användt en proportionerings
metod, som sedermera blef tillämpad äfvcn å Newraarchs pristabell, och
sålunda fullkomnad har denna senare efter 1863 utgjort en vigtig be
ståndsdel af tidskriften Economist’s Commercial History and Keview,
har för hvarje år hlifvit tillökad med nya prisuppgifter, och fram
ställer således numera en tämligen fullständig prisserie för tidskiftet
1850—85.
Tyske forskare, hnfvndsakligen Soetbeer och Laspeyres, hafva på
samma sätt, men med ännu större noggrannhet och fullständighet,
bearbetat prisdeklarationerna i Hamburg för 100 särskilda artiklar 3
likaledes för tidskiftet 1850—85; och äfven för åtskilliga andra länder
äro liknande, ehnrn mindre genomförda prisjämförelser bragta till stånd.
Hittills har det dock för det mesta varit Economist’s synnerligen bekvämt
inrättade pristabell, som varit föremål för ekonomernas uppmärksamhet
och utgjort grundvalen för de slutledningar, man trott sig kunna draga
af varuprisens förändringar.
Anordningen af denna tahell är mycket enkel. Där angifves först
i en Tab. A. för hvarje artikel det den 1 januari hvarje år noterade
priset per Ib. ton. cw, eller gallon. Därefter utföras i en Tab. B. de
proportionstal eller index-numhers, som angifva årsprisets förhållande till
artikelns för åren 1845—50 uträknade medelpris, hvilket senare sättes
= 100, den s. k. datum line. Då t. ex. medelpriset för kaffe 1845—50
1 De första svaga antydningarna till en beräkning af guldets köpkraft fram
trädde väl i Newmarchs sammanställningar för Stat. Society, men äran af densamma
tillkommer dock hufvudsakligen Jevons, som egnade en outtröttlig ifver åt dessa
undersökningar och ytterligare fullkomnade dem uti sin 1865 offentliggjorda af
handling »The variation of prices and the value of currency since 1782». Jevons’
virtuositet i att utarbeta statistiskt material till öfverskådliga siffergrupper synes
hafva förledt honom till en öfvertro på dessa medeltals-siffrors beviskraft, som kan
förefalla nog egendomlig hos en man, hvars logiska skärpa eljest var så framstå
ende. Tio år senare framträdde han med sitt bekanta försök att uppvisa sambandet
mellan kornprisens växlingar och de kommersiella kriserna å ena sidan och sol
fläckarnes periodicitet å den andra. Hvad han därmed obestridligen har ådagalagt,
är, att man med statistiska medeltal kan bevisa hvad som hälst, blott man får röra
sig någorlunda fritt med grupperingen. Det fins i själfva verket stort slägttycke
mellan den bevisning, som låter kornprisens växlingar bero på solfläckarne, och den
bevisning, som härleder varuprisens förändringar från växlingarna i guldmängden.
2 För 79 s. k. minor artides meddelade han också medeltals-pris för åren
1850—-63, men dessa uteslötos ur den stora pristabellen.
3 Soetbeer: Das Gold i tidskriften Oegenroart 1856; Soetbeer: Beiträge xur
Statistik der Frelse Hamb. 1858. Laspeyres: Hamburger Waaren-preise 1850—63 i
Hildebrands Jahrbiicher 1864. Sedermera hafva åtskilliga publikationer af samma
prislista utgifvits af Soetbeer, nu senast i hans ofvan anförda Materialien etc. 1885.
Utom införselartiklarna förekomma äfven några andra artiklar, hvilkas pris upp
gifvas enligt officiella prisnoteringar.
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
