Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guldbristen och de laga varuprisen.
var 44 sh. pr cw. men d. 1 jan. 1876 88 sh. pr cw., så fick kaffe för år
1876 till index-number 200. Proportionstalen sammanräknas för hvarje
år till en total-index-numbcr, som således för 1845—50 var 2,200 och
för hvarje efterföljande år får det värde, som betingas af alla artiklarnas
sammanlagda iudex-numbers. För året 1876 år t. ex. total-index-number
2,711. Yill man nu få ett bekvämt uttryck för samtliga 22 varornas
prisförändring från år till år, dividerar man blott årets total-index
number med 22, då t. ex. för året 1876 erbålles siffran 123, utvisande
att medelpriset för detta år stigit i förhållande till medelpriset 1845
50 ( = 100) med 23 %.
De 22 varunummer, hvilkas pris sålunda användas såsom mätare
på prisens fall eller stegring, äro följande:
Koppar, Bomull, Kaffe, Silke, Läder, Kött,
Järn, Bomulls-ull, Socker, Lin och Hampa, Oljor, Plvete,
Bly, Bomullsgarn, Te, Ull, Talg, Timmer.
Tenn, Bomullstyg, Tobak, Indigo,
Under 1860-talet utvisade den sålunda konstruerade engelska pris
mätaren ett ständigt och ofta mycket starkt stigande af varuprisen.
Det var den tiden ganska vanligt att med hänvisning å denna tabell
tala om guldets sjunkande köpkraft och att förespå stora sociala olyckor
af denna företeelse. Det fans visserligen framstående ekonomer, bland
andra Newmarch b som vågade draga i tvifvelsmål, huruvida den steg-
D D 7 D
ring i varuprisen, som tabellen utvisade, borde få gälla som vitsord
om en allmän prisstegring, och likaså bestredo, att stegringen berodde
på guldmängdens ökning. Men spörsmålet var då af rent teoretisk
art och kunde knappast erhålla någon praktisk betydelse.
För närvarande ställer sig samma vetenskapliga fråga något annor
lunda, sedan det begynt blifva tal om att bota de ekonomiska olägen
heterna af fallande varupris genom myntpolitiska åtgärder, som skola
öka »penningmängden». Det blir då af större vigt att noggrant pröfva
de slutsatser man anser sig kunna draga af dessa prisundersökningar.
1 Nevvmarch »On thc foreign trade of the United Kingdom» i Journal of the
Stat. Society 1878 p. 258 62, hvarest ganska vigtiga anmärkningar framställas mot
själfva grunderna för de rnedeltalsberäkningar, som ledde Jevons till hans slutsatser.
Det förtjänar ihågkommas, att Giffen i en af sina tidigare uppsatser »The deprecia
tion of gold since 1848» (1872) uttalade en väl grundad misstro till de dogmatiska
slutsatser, hvartill Jevons hade ansett sig berättigad i fråga om 1860-talets pris
stegring. Sju år senare begynte dock Gitfen tillämpa samma metod för att uträkna
guldets stigande köpkraft och hänförde nu varornas prisfall till guldbristen såsom
orsak.
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
