Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULUBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
denna hypotes i främsta rummet förutsätter, det är, att varornas pris
förändring skall vara i den ena eller andra riktningen allmän och vidt
omfattande; men huru skulle väl någon af dessa pristabeller kunna
sägas utvisa en allmän prisförändring? För vissa grupper af närings
idkare må det synas påtagligt, att varuprisen under de sista tio åren
i allmänhet fallit. Enhvar ser gärna i sin egen näring det ekonomiska
lifvets medelpunkt, och kallar dess lidanden ett allmänt ondt; ingenting
är ju vanligare, än att industriidkare och jordbrukare förklara hela sam
hällens välfärd i fara, så snart vilkoren för deras egen produktion och
afsättning förändras. Men för en sådan vetenskaplig betraktelse,
hvarom här är fråga, lär det väl svårligen kunna fördöljas, huru ytterst
hegränsadt det område är, från hvilket man hemtat materialet till nu
förevarande undersökningar.
Dessa pristabeller hafva ju först och främst icke något att förmäla
om så utomordentligt vigtiga föremål för omsättningen som den fasta
egendomen och den personliga arbetskraften. Det är måhända icke
möjligt att statistiskt noggrant uppmäta dessa omsättningsföremåls be
tydenhet; men nog förefaller det ganska troligt, att om man kunde
sammanräkna å ena sidan alla köpeskillingar för egendom, alla arrenden
och hyror, alla arbetslöner och andra ersättningar för personliga tjänster,
å den andra sidan alla betalningar för hvad som i dagligt tal kallas
varor, så sknlle den förra gruppen af bytesföremål finnas taga fullt så
mycket bytesmedel i anspråk som den senare, om icke mera. Stati
stiken öfver egendomsvärdena, hyres- och arrendesummorna samt arbets
lönerna är icke häller bragt till sådan fulländning, att man kan i all
mängiltiga siffror och periodiska medeltal heskrifva prisförändringarna
å dessa områden, men så mycket kan dock af anstälda beräkningar in
hemtas, att icke torde en jämförelse mellan 1860-talets och 1880-talets
egendomsvärden och arbetslöner komma att utvisa ett prisfall, utan
tvärtom en prisstegring, som i många fall vore högst betydlig.
Redan häraf framgår, att den i fråga varande induktionen är un
gefär lika bristfällig, som om man ville grunda allmängiltiga slutsatser
rörande hela djurriket på observationer, som inskränkte sig allenast till
evertehraterna. Men observationens fullständighet är knapt större, äfven
om man håller sig uteslutande till de egentliga varornas omsättnings
grupp. Först och främst upptäckes det lätt, att hvad dessa pristabeller,
den ena så väl som den andra, registrerat, är nästan uteslutande födo
ämnen, njutningsmedel oeh råämnen för fabrikationen. Ett och annat
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
