- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
272

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HANS FORSSELL.
halffabrikat förekommer däri, men de egentliga s. k. belfabrikaten, al
stren af mänsklig konstflit och färdighet äro nästan alldeles uteslutna.
Och skälet till denna ensidighet är icke någon godtycklighet i valet
eller förbiseende af industrialstrens vigt såsom omsättningsföremål, utan
helt enkelt omöjligheten att för dessa varuslag finna prisuppgifter, som
låta sig bearbetas till en jämförelse mellan olika år och tidskiften.
Vilkoret för en dylik bearbetning är, att prisuppgifterna afse varor,
som under tidernas lopp bibehålla sig till kvaliteten någorlunda lika
och oförändrade; de blifva helt och hållet oanvändbara, när de afse
varuslag som äro till kvaliteten mångskiftande, eller från det ena tid
skiftet till det andra förändra sig så, att man löper fara att med hvar
andra jämföra pris för helt och hållet olika varor. Denna svårighet
kan aldrig fullständigt öfvervinnas, men den är af vida mindre be
tydenhet i fråga om sådana artiklar som hvete, tackjärn, bomull och
socker än i fråga om väfnader och spetsar, knifvar och tallrikar, skodon
och hattar. Hvem skulle väl, om han funne en aln sammet eller en
filthatt noterade 1850 till 5 kronor och 1885 till 6 kronor,’ tilltro sig
att däraf draga någon slutsats om prisförändringen, innan han fått
jämföra sammeten och hattarne, för hvilka båda prisnoteringarne gälde?
Så försvinner ännu ett vigtigt led ur induktionen, och vi stå där
inför födoämnen och råämnen allena såsom de varuslag, från hvilkas
prisförändringar skulle dragas slutsatser beträffande guldmängdens för
hållande till mängden af omsättningsföremål. Nå, äro då prisförändrin
garna ens inom denna varugrupp någorlunda fullständigt uppmätta och
beskrifna af de i fråga varande pristabellerna? Nej visserligen icke!
En hvar kan lätt genom att jämföra pristabellerua med ett vanligt varu
register eller en tulltaxa öfvertyga sig därom, att vare sig man tager
den engelska tabellens 22, eller den hamburgska tabellens 100 artiklar,
är det på långt när icke samtliga födoämnen och råämnen, hvilkas pris
förändringar därmed äro angifna, och att antalet skulle, i fall olika
kvaliteter af hvarje vara medtoges i räkningen, kunna ökas snart sagdt
i det oändliga. I den engelska tabellen upptagas fyra sorter bomulls
varor; det skulle icke möta någon svårighet att uppräkna ytterligare
tio af olika beskaffenhet och med mer eller mindre skiftande prisskalor.
I den hamburgska tabellen förekomma tackjärn och stångjärn, hvilka
skulle kunna specificeras i många olika slag och ytterligare mångdubblas
med tillägg af bandjärn, bultjärn, smältstycken, eller plåt af olika slag.
Där noteras pris för mahogni, men intet pris för alla de många
272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free