Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL.
Således åter två motsatta intyg om varuprisens förändringar och
ingen utväg att skilja dem emellan. Sannolikheten för, att guldets
köpkraft skulle hafva ökats till följd af någon omsättningsmedlens minsk
ning, visar sig äfven här ungefär lika stor som sannolikheten för, att
guldets köpkraft minskats till följd af någon outransakad ökning af
omsättningsmedlen. Eller fullständigare uttryckt: den hypotes om guld
mängdens minskning, hvarmed man velat förklara varuprisens senaste
förändringar förslår icke alls till att förklara dessa fenomen, så vidt de
äro af oss tillförlitligen kända. Hypotesen står tvärtom i motsägelse
mot den prisstegring för en stor del varor, som denna pristabell oveder
sägligen ådagalägger. Hypotesen är otillräcklig.
Längre kommer man icke på denna väg och så vida i medeltals*
beräkningen de olika varuartiklarna åtskiljas någorlunda efter pris
kurvornas riktning. Men i de sannolikhetsberäkningar, som anstälts
öfver grunden till varuprisens förändringar, har man icke velat nöja sig
härmed, utan slagit alla artiklar tillsamman och för så väl stigande som
fallande varupris tagit gemensamt medeltal. Det är sådana proportionstal
mellan 4 stigande och 18 fallande varupris, som beskrifva den efter
1875 ständigt nedåtgående medelkurvan enligt Economist’s tabell; det är
ett sådant medeltal emellan stigande och fallande priskurvor, som träder
oss till möte i den ofvan nämda hamburgska prislistan med dess 100
prisnoteringar. Såsom vi redan sett, blir resultatet af den hamburgska
prislistans mcdeltalssiffror mycket skiljaktigt från den engelska listans
medeltal, och det förstnämda synes visserligen icke egnadt att gifva
något stöd åt antagandet af minskning i omsättningsmedlen. Så vidt
jag kan finna, ådagalägga dock båda dessa medeltalssiffror intet annat,
än att den ekonomiska forskningen är på en alldeles oriktig väg, när
den söker att genom dylika experiment utröna prisförändringars orsaker.
Man har tvistat därom, huruvida vid dessa sammanställningar
borde användas det aritmetiska medeltalet, eller det geometriska eller
det s. k. harmoniska medeltalet, och utan tvifvel äro de båda sistnämda
teoretiskt riktigare än det förstnämda, som dock för bekvämlighets skull
vanligen användes. Men det kan vara tämligen likgiltigt, huru vid
beräkningen forfares och det kan vara likgiltigt, till hvilket resultat
den leder, ty hela beräkningen af dessa medeltal är, åtminstone med det
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
