Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1886. 20
GULDBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
material som nu föreligger, föga annat eller mer än ett onyttigt lekverk,
utan grund och utan mått och därför utan vetenskaplig betydelse. Enär
bedrägligheten af dessa medeltalssiffror varder mest i ögonen fallande,
just när de på detta sätt bildas af rent motsatta priskurvor, skall jag
med några ord söka att närmare belysa deras vansklighet.
Om från det ena året eller årtiondet till det andra priset för artikeln
kött stigit med tjugo procent (100: 120) och priset å té fallit med
tjugofem procent (100: 75), hvilken förnuftig mening kan det väl då
ligga i den uträkningen, att båda artiklarna tillsammans fallit i pris
med (100: 195/2 = 97Y2) 2,5 procent? Jo förklaringen af en sådan i sig
själf ganska besynnerlig sats skall naturligtvis ligga däruti, att fallande
och stigande pris betyda detsamma som ökning eller minskning af
guldets köpkraft, att det altså är guldets köpkraft i förhållande till de
båda varuslagen som genom medeltalsberäkningen uppmätes. Men en
uträkning sådan som den nyss nämda lär dock svårligen gillas af den,
som vet sig förbruka 100 kött mot ITE té, ty han finner lätt, att,
då ett S kött stigit från 50 till 60 öre och ett U té sjunkit från 4 till
3 kronor, varder den senare artikelns prisfall för honom och hans guld
styckes köpkraft af ringa betydelse i jämförelse med den förra artikelns
prisstegring. De båda varukvantiteterna, som under förra tidskiftet
kostade honom tillsamman tagna 50 kr. 4 kr., kosta under den föl
jande perioden icke 2,5 % mindre eller 52,6 kr. utan 60 kr. -f- 3 kr.
eller 16,6 % mera. Han får för 54 kr. i guld icke mera kött -J- té än
förr utan tvärtom så mycket mindre, att guldets köpkraft har för honom
icke stegrats med 2,5 % utan fallit med 14,4 %.
Vid en medeltalsberäkning öfver guldets köpkraft är det därför,
så som häraf synes, ett fel och ett mycket betydligt fel att lemna
ur räkningen varuarti klarnas omsättningskvantitcter, eller att, vid de
hopsummerade medelprisens delning med artiklarnes antal, låta hvarj e
artikel räknas som en enhet, så att enhvar af dem lika mycket inverkar
på slutresultatet, oberoende af deras relativa betydenhet å marknaden.
Artiklarna stenkol och kött taga omsättningsmedlen helt annorlunda i
O O
anspråk än artiklarna buffelhorn eller cochenille, och det är därför all
deles orimligt att låta det stegrade buffelhornspriset vid medeltalets
bildande betyda lika mycket som det fallande stenkolspriset, eller att
låta guldets minskade köpkraft i förhållande till kött i medeltalsberäk
ningen uppvägas af dess ökade köpkraft i förhållande till cochenille,
hvilken sistnämda artikels omsättning väl icke kräfver en tiotusendel af
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
