Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
högskolorna ej blott af landstingen, utan äfveu ofta af hushållnings
sällskapen, stundom af kommunerna och alltid af staten. Statsbidraget
utgår med högst 2,000 kr. till skola med ettårig kurs och 3,000 kr.,
då kursen är tvåårig. Staten utöfvar ej direkt någon inspektion öfver
skolorna. Däremot har landstinget vanligen utsett någon privat person
att hafva tillsyn till desamma. Ett bestämdt vilkor för erhållandet af
statsbidrag synes vara, att skolan skall representeras af en styrelse,
dock likgiltigt huru den är tillsatt. Styrelsemedlemmarne väljas på
olika sätt i olika skolor, ofta af garantiforeningen, stundom af lands
tinget ensamt eller tillsammans med föreningen eller hushållningssäll
skapet. Föreståndarens ställning är i allmänhet ganska själfständig,
oaktadt han ej eger skolan. Detta gäller naturligtvis mest i frågor
beträffande undervisningen.
Under vinterhalfåret 1884—85 bevistades folkhögskolorna af nära
700 ynglingar och sommarkursen 1884 af ungefär 200 flickor eller till
sammans vid pass 900 elever. Medeltalet för hvarje skola var 30 yng
lingar och 22 flickor. Högsta elevantalet i samma skola utgjorde 75
ynglingar och 65 flickor; lägsta 14 ynglingar och 12 flickor. Dessa
siffror äro ej höga och elevantalet är ingalunda jämförligt med det
samma i de danska, ja knappast med det i de norska skolorna. Vid
bedömandet af detta förhållande får man dock betänka, att de politiska
händelserna i de båda grannländerna varit af den beskaffenhet, att de
bidragit till att hälla folket vaket och angeläget att genom förvärfvande
af kunskaper hålla sig uppe i den politiska striden, hvarjämte särskildt
hvad Danmark beträffar tillkomma ytterligare tvänne moment, som bi
draga därtill att ungdomen strömmar till folkhögskolorna, nämligen
den grundtvigska religiösa rörelsen och relativt större välmåga hos
landtbefolkningen. I Sverige däremot finnas icke dessa yttre orsaker.
Inga politiska söndringar hafva satt folket i rörelse. Det sitter i okvald
besittning af urgammal frihet och själfbeskattningsrätt, och har för
öfrigt sett sina rättigheter betydligt ökade utan synnerlig ansträngning
för egen del. Sistnämda omständighet, nämligen det på 1860-talet för
bondeståndet vunna förökade inflytandet på kommunens och statens
angelägenheter, var, såsom ofvan blifvit antydt, anledningen till, att
dess mera tänkande män insågo behofvet af ökad medborgerlig bild
ning. Att meddela en sådan var det ändamål, för hvilket folkhögskolan
i Sverige inrättades. Men genom inflytandet från Danmark lifvades
äfven begäret att inverka på ungdomens själsutveckling med alla de
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
