Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN.
medel, som stå en lärare till förfogande. Af danskarne lärde de svenske
lärarne att på ett fritt, rättframt och kamratlikt sätt umgås med sina
elever, att vid undervisningen använda det talade ordet, enkelt och
folkligt samt att väcka lärjungarnes intresse för fosterlandet. Den
mytologiskt-historiska undervisningen har dock aldrig fått samma be
tydelse här som i Danmark. Man saknar här många förutsättningar
därför. Grundtvigs ofantliga arbete på det området är ännu till stor
del främmande för oss, det bär, om jag får så säga, en altför stor prägel
af danskhet för att väcka anklang hos menige man härstädes. Och fastän
de fornnordiska sagorna äro af stort intresse och dyrbara för oss svenskar,
kunna de dock ej blifva det i samma grad som för norrmännen. Vår
äldsta historia pekar åt öster, men om våra förfäders handel och vandel i
österväg känna vi tyvärr så föga. Östersjön hade intet Island.
Om orsakerna voro de ofvan antydda eller det berodde på något
annat, vare det nog sagdt, att de försök, som till en början gjordes
att följa danskarne på det historiska området, åtminstone när det
rörde sig kring Nordens äldre historia, väl knappast vunnit önskad fram
gång, och historien fick öfverhufvud taget icke den plats i den svenska
folkhögskolan, som den förtjänar. Möjligt är, att bristen i någon mån
blifvit ersatt genom den geografiska undervisningen, som haft ganska
stor omfattning, genom delgifvandet af skaldernas förnämsta arbeten
och genom det synnerligen lifliga umgänget emellan lärarne och ele
verna. Vid sidan häraf slog den svenska folkhögskolan från början in
på att meddela sina lärjungar praktiska kunskaper och färdigheter.
Modersmålet och naturvetenskaperna (inkl. hälsolära) hafva fått broders
lotten af undervisningstimmarna; vidare egnas mycken uppmärksamhet
åt stats- och kommunalförfattningen, hvilken senare praktiskt tillämpas
genom fingerade »stämmor». Ofningsämnena: räkning, bokföring, väl
skrifning, fältmätning och ritning, försummas ej häller, utan bedrifvas
med framgång. Särskildt må framhållas, att talöfningar och öfver
läggningar rörande ämnen af allmänt intresse förekomma ofta i folk
högskolorna, och att eleverna därigenom vänjas ej blott att tänka öfver
dessa saker, utan äfven att uttrycka sina tankar samt att med sans och
hofsamhet deltaga i en förhandling. Dessa diskussiousöfningar äro van
ligen förlagda till aftontimmarue efter de ordinarie lektionernas slut,
och användas dessa timmar omväxlande till fria studier och hem
arbeten, till sång, uppläsning af berättelser och diktverk, alt i skol
salen, där lärarne för öfrigt begagna tillfället till ett fritt och otvunget
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
