Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN.
innehåll för sin själ och, medvetet eller omedvetet, trängtar det där
efter, trots det att de materiella sträfvandena tyckas upptaga hela dess
uppmärksamhet. Detta må vara ett gif akt för folkhögskolans måls
män; må folkhögskolan ej nöja sig med att vara endast en läroinrätt
ning för meddelandet af medborgerlig bildning, utan må den söka att
gifva något därutöfver, såvidt den vill växa in i folkets hjärta och blifva
dyrbar för detsamma.
Vid flera skolor hafva utgångna lärjungar tillsammans med lärarne
bildat förbund med syfte att arbeta för folkupplysning och allmänt väl.
Ärligen hållas möten vid skolan, då stundom äfven näjdens befolkning
inbjudes. Tal, sång, föredrag och öfverläggningar samt gemensamma
måltider utgöra innehållet af dessa fester.
Ett framstående drag hos den svenska folkhögskolan är den enig-
O O O
het, hvarmed de flesta af dess lärare altifrån början sammanslutit sig.
Genom möten och personligt umgänge hafva de sökt ömsesidigt stöd
och därigenom befrämjat en god samverkan i sitt arbete ’.
Det anförda må vara nog för att karaktärisera den svenska folk
högskolan. Om den också ännu ej hunnit uträtta så synnerligen myc
ket, så har man dock beaktat dess allvarliga arbete, och genom ganska
frikostiga bidrag både från enskilda personer och från det allmänna
har den blifvit satt i tillfälle att utvidga sin verksamhet i mer än en
riktning. Sålunda hafva vid flera skolor inrättats kurser i landthus
hållning för återvändande elever, och därigenom kan folkhögskolan äf
ven bidraga till utbildandet af yrkesskickligheten inom landets moder
näring. Genom frikostigt anslag af riksdagen (15,000 kr. årligen) äro
skolorna i tillfälle att lemna penuingeuuderstöd åt mindre bemedlade
ynglingar och flickor, som vilja begagna undervisningen i folkhög
skolan. Alt detta oaktadt har folkhögskolan i flera trakter dock haft
stora svårigheter att bekämpa, och det förefaller nästan som om vissa
näjder ännu ej vore mogna för densamma 2.
Under de första femton åren af den svenska folkhögskolans till
varo hade umgänget emellan de svenske lärarne å ena sidan och de
1 Jfr J. P. Velander: »Asigter i svenska folkhögskolefrågor". Lund 1879.
2 Åtskilliga sidor af folkhögskolans lif och verksamhet hafva till följd af det
begränsade utrymmet måst lemnas oberörda. Jag vill dock begagna tillfället att
hänvisa till skolornas tryckta årsberättelser, åtskilliga uppsatser i Läsning för Fol
ket, i Pedagogiska Blad ra. fi. tidskrifter samt T. Holmbergs arbete: »Folkhögskola
och folkupplysnings (Västerås 1883).
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
