Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEO TOLSTOY, KATJA.
LEO TOLSTOY, Katja. Öfvers. Novell. Stockholm 1885.
DOSTOJEYSKY, Fattiga stackare. Boman. Öfvers. Upsala 1885.
Katja, denna den ryske sedeskildraren grefve Leo Tolstoys kortare
berättelse, har mottagits utan synnerlig sensation inom vår läsande
verld, medan hans stora mästar-roman lagt beslag på all hennes för
måga af hyllning. I Anna Karénina igenkände man strax en bland
romanliteraturens sekular-triumfer. I Katja såg näppeligen flertalet
annat än en »liten novell» till bland de många andra.
Orsaken ligger i öppen dag. Yerldslighetens nervfeber har aldrig
återgifvits fullständigare än genom denna Anna Karénina, diktarens
slutuppgörelse med sällskapslifvet; hvarefter han egnat sig för det
återstående af sitt lif åt bibliska forskningsarbeten och kontemplation.
Yerlden ser sig hälst i full toalett. Nämda roman lemnar henne
obegränsadt tillfälle att få göra det och skulle man kunna tycka
se sig mätt.
Men det gifves en mindre läsekrets, något skygg när det gäller
full förtrogenhet med den heta romanen. Särskildt för den publiken,
den tyst eftertänksamma, synes Tolstoy hafva skrifvit Katja; också en
berättelse ur den högsta ryska samhällskretsen.
Lifssanningarna äro alldeles de samma här som i de brännande,
glansfulla, utförligare skildringarna. Erotikens undergång, emedan den
vanhelgas genom att vara använd som ett slags tröst och lindring
under känslan af de öfriga umgängesförnöjelsernas absoluta tomhet, är
äfven här innerst det tragiska innehållet; liksom i hvarje annan god
roman från samma verld. Men det är med den skilnaden, att sorge
spelet till det mesta alfört sig de konventionella drägterna eller, kanske
rättare, bär dem men icke gitter låtsa något vidare om dem. Inre
händelser upptaga hela intresset-
Själfva förloppet utgöres af en den vanligaste, enklaste hvardags
historia: att ett par makars kärlek blåses ut af sällskapslifvets samum
och att resignationen eller vänskapen emedan de båda äro goda
människor lär dem att sedan tillsammans lefva blott för sina barn.
Denna bikt ur verkligheten får läsaren del af sålunda, att hustrun,
Katja, är den berättande.
För den, som ser i kärleken det kontinuerliga eller väsentligt
frigörande och utvecklande, är hennes lefnadsteckning en tragedi.
För dem, som se i kärleken något historiskt berättigadt men som
skall efterträdas af ett annat, lika historiskt berättigadt, icke utvecklas
till en sin högre lifsform utan efterträdas, verkligen ersättas af ett
annat, för dem, och de utgöra ännu flertalet af den läsande allmän
heten, är den en komedi: d. v. s. något som går väl mot slutet.
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
