- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
348

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GEORG GÖTHE.
en närmare bekantskap med vidundret, än jag nu i alla fall var tvungen
till; ty jag var ju kommen för att se, och däri blef jag ändå mor
än tillräckligt hindrad. Dimman tränger ända in i rummen. Då jag
senare besökte det stora nnxlnings-o-alleriet, som sir Richard Wallace
O C 7
låtit uppföra i sitt palats Hertford House, stod dimman, grågul och
smutsig, så tät i salen, att jag med möda kunde urskönja salens andra
långända. Ej underligt då, att tafvelegarne föra sina ömtåligare taflor ut
från palatset i staden till slottet på landet, eller inne i London täcka
dem med glas. Äfven i National Gallery äro de flesta taflorna (860
af 1,000) täckta med glas. Denna glasbetäckning ger stundom en icke
oangenäm, fast förvillande, »Schmelz» åt målningarnas kolorit, men den
hindrar också genom glasets störande reflexer åskådaren att närmare
granska dukarne, att nu icke tala om dessas signaturer.
* *

*


Jag vet ej någon större museibyggnad i Europa, hvars yttre mindre
tilltalat mig än nationalgalleriet. Läget är präktigt: på höjden af det
rätt ståtliga torget Trafalgar Square, och fasadens korintiska portik är
rätt imponerande; men den lilla kupolen på taket är ful och mer än obe
tydlig, för liten för att vara någonting, för stor för att vara ingenting.
Och dessutom, jag kan ej rätt säga, hvilket främmande, bisarrt intryck
det gör att se denna öppna pelarportik här äfven om den vore äd
lare i formerna än den är —; en grekisk portik midt uti denna bull
rande, vimlande, klumpiga, gråsmutsiga, kaotiska jättestack, som heter
London! En grekisk portik här, där man saknar luft och ljus, och där
töcknet och skorstens-röken öfverdraga alt med sin smutsgråa färg,
marmorkolonnen lika väl som gatstenen! Men så mycket vackrare och
rikare är den formverld, den stora byggnaden innesluter i sitt inre.
Äfven den, som kommer med mycket stora förväntningar, finner dem
tillfredsstälda eller öfverträffade. Redan de flandriska, de brabant
flamska och holländska målarskolorna ega här mästerverk af högsta
rang; framför andra minnes jag ännu Rembrandts, Ruisdaels, Hobbemas,
Pieter de Hoochs, Roger van der Weydens, Jan van Eycks, Rubens,
van Dycks. Särskildt är den bekante statsmannen Robert Peels sam
ling, hvilken (ungefär 60 n:r stark och inköpt 1871 för 1,350,000 kronor)
upptager en sal för sig, ett galleri af »perlor», utsökta kabinettstycken
ur de flamska och holländska skolorna på 1600-talet. Äfven det spanska
och det franska måleriets guldåldrar äro här värdigt representerade, det
348

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free