Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG GÖTHE.
Samlarintresset hos den engelska aristokratien daterar sig egentligen
från den stora franska revolutionen. Under äldre tider, 1500- och 1600-
talen, var konungafamiljen den rikaste tafvelcgareu, ja Karl 1 Stuart
egde en samling, som i rikedom särskildt på mästerverk från don ita
lienska högrenässansens, Eafaels, tid ej torde hafva öfverträffats af någon
tidigare eller senare. Jämte konungen samlade i främsta rummet de
hofvet närstående magnaterna, gunstlingen hertigen af Buckingham
och grefven af Arundel. Men statshvälfningen och de oroliga tiderna
skingrade snart dessa kolossala skatter och spred större delen af deras
innehåll ut öfver kontinenten, där de hamnade i furstliga gallerier i
Paris, Madrid, Wien och Bryssel. Under 1700-talet tog samlarintresset
ånyo fart i England, men nu mindre i hofvets kretsar än bland rika
privatpersoner, framför alt jord-aristokrater, som anlade samlingar på
sina landtgods,. Det är från denna tid man i de engelska privatsam
lingarna börjar skönja den för dem så karaktäristiska rikedomen på
små kahinettstaflor af holländske mästare, exempelvis landskapsmålarne
Jakob van Ruisdael, Hobbema och Albert Cuijp, hvilka först långt
senare, nästan i vår egen tid, på kontinenten kommit i åtnjutande af
det anseende, som dem med rätta tillkommer. På det hela voro dock
dessa 1700-talets tafvelsamlingar anlagda hvarken i den omfattning eller
O O o
med den smak, som det föregående seklets. Och de minskades ock då
och då genom en rätt betydande export till kontinenten. Så såldes
det mest betydande galleriet bland dem alla, nämligen ministern Kobert
Walpoles, till Ryssland 1779.
De engelska tafvelsarnlingarnas gyllene tid inbröt med franska revolu
tionen i slutet af föregående sekel. Engelsmännen togo nu mera än riklig
ersättning för de stora förluster i konstväg, deras land hittills lidit.
Stora rikedomar använde de på sina inköp, men så gjorde de dem också
med sällspord smak. Revolutionen, som så grundligt omstörtade för
mögenhetsförhållandena i det kontinentala Europa, gaf det friaste spel
rum för det engelska affärsgeniet och smaksinnet, understödda som de
voro af, som det kunde tyckas, ett outtömligt förråd af guinéer. I
spetsen för alla de mindre och större tafvelsamlingar, som nu höllo sitt
intåg i England, står det största af dem, det Orleanska; en af de vig
tigaste samlingar som existerat i Europa, och hvilken under ett tidigare
skede af sin tillvaro också, med drottning Kristina, passerat genom
Stockholm. Närmast i tiden följde det utmärkta galleri, som den
franske ministern Calonne samlat. Men det var ingalunda från Frank-
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
