Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. W. TOTTIE, JESPER SVEDBERGS LIF OCH VERKSAMHET.
köpings och Skara stiftbiblioteker, skänka blott en närmare och rikare
belysning af den bild själfbiografien afsigtligt eller oafsigtligt gifver.
Detta är också utan tvifvel anledningen till att författaren i det i
fråga varande arbetet mycket ofta lemuar ordet åt Svedberg själf,
något som ger framställningen en viss saftighet som man sällan finner
hos arbeten med vetenskaplig prägel, men som äfveu bidrager att
utsätta den för den ur vetenskaplig synpunkt framstälda anmärk
ningen att vara något för bred. För vår del tro vi, att just denna
utförlighet, om ock ur nämda synpunkt mindre befogad, dock är
egnad att skaffa boken många läsare; och det synes oss, som om det
knapt kan beklagas att författaren in extenso meddelat dessa af den
naivaste barnafromhet, godlynthet, och man må ju gärna medgifva
det, äfven af en temligen stor själfbelåtenhet genomandade prof på en
kraftig och sund originalitet.
Svedbergs temperament torde hafva varit sangvinikerns med en
ej obetydlig tillsats af koleriskt skaplynue; därom bar hans lif vitnes
börd. Med det lifligaste intresse grep han sig an med hvarje ny
uppgift, och sådana nya uppgifter fattades aldrig; aldrig tviflade han
häller om sin förmåga att gå i land med lösningen. Han var en zelot,
D O D ’
om man så vill, en ifrare för en varm gudsfruktan och väjde i all
mänhet, då det gälde att befrämja densamma, för ingen, ja han gick
såsom biskop i Skara understundom därhän, att han på ett själfrådigt
och formvidrigt sätt öfverskred gränserna för sin episcopala makt,
men hans nit var på det hela ädelt, och hans eld tände både här och
där, han gaf impulser som blefvo epokgörande för kommande tider.
Undervisningen, så väl den högre som lägre, egde i Svedberg en
varm målsman, och han bidrog kraftigt att hos Karl XI utverka för
bättringar i lärarnes ekonomiska ställning. På 1693 års skolordning
har han utöfvat ett troligen ej ringa inflytande. Ganska märkvärdiga
äro några af de ideer Svedberg på skolans område sökte få genom
förda. En varm vän af katekisationen var han en motståndare till
utanläsning af vidlyftigare förklaringar än Luthers lilla katekes. Till
befordrande af grundligare studier föreslog han raaturitetsexamen inför
domkapitlen före afresan till universitetet; yrkade på de klassiska
språkens undanträngande från den dominerande ställning, som de vid
skolorna intogo; och i sammanhang därmed önskade han inrättandet
af realskolor utan latin med praktiskt syfte och anordning; såsom
uppmuntran för flit ville han införa premier samt ifrade, såsom all
mänt bekant är, för svenska språkets gramatikaliska utbildning och
ortografiens stadgande. I alt detta och mera sådant var han såsom
vi finna långt före sin tid. Att hans verksamhet som chef för sitt
stifts presterskap skulle vara af ännu mer ingripande art, ligger i
sakens natur. På prestmöten, prostmöteu, genom cirkulär, visitationer
o. s. v. arbetade han för det kyrkliga lifvets utveckling inom stiftet.
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
