Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROB. SUNUELIN, SVE DENBORGI ANISMENS HISTORIA I SVERIGE.
Nitälskan för en allvarlig gudsfruktan dref honom att framställa yr
kande på å ena sidan införande af konfirmationen, den obligatoriska
pastoralexamen, en mera stämningsfull liturgi o. s. v. och å andra på
afskaffande af presteden, de många helgdagarne, pliktpallen utanför
kyrkorna m. m. Af stort intresse äro de inblickar i Svedbergs
synnerligen lyckliga familj elif, som författaren gifver oss eller rättare
som Svedberg själf med den älskvärdaste naivitet öppnat. Det goda
lynne och den musikaliska och politiska begåfning, som utmärkte ho
nom bidrog säkerligen i icke ringa mån till trefnaden på Brunsbo
biskopssäte.
* *
*
Jesper Svedbergs lifsåskådning, sådan den träder fram i hans
biografi, utmärkte sig å ena sidan för det varmaste intresse för per
sonlig fromhet, gent emot hvilken han visade sig temligen likgiltig
för de dogmatiska lärobegreppen och å den andra hans lifliga öfver
tygelse om andeverldens ständiga och omedelbara ingripande i män
niskans verld. Det är intressant att se, huru dessa båda moment i
fadrens lifsuppfattuing gingo i arf och ytterligare utvecklades hos
sonen, den berömde Emanuel Svedenborg, hos hvilken den dogmatiska
likgiltigheten blef utbildad heterodoxi och tron på andeverldens in
gripande andeskåderi. Det var den grund, hvarpå det kyrkosamfund
bildades, som utgör föremål för professor Sundelins skildring. I ett
inledande kapitel ger författaren en öfversigt af Svedenborgs lära,
en underlig produkt af naturvetenskapliga, filosofiska och psykologiska
spekulationer, starkt påverkad af den i sekternas historia bekante
Dippel. Hufvudpunkter i denna lära äro å ena sidan förnekande af
arfsynden, treenighetsdogmen, af den kyrkliga försoningsläran, å den
andra yrkandet att Kristus är blott Gud, att de goda gärningarne
förtjäna salighet o. s. v., hvarjämte hans andelära i egentlig mening
innehåller de mest fantastiska eskatologiska föreställningar. Den af
Kristus förkunnade yttersta domen har enligt Svedenborg inträffat
år 1757 och Kristi andra ankomst dagen efter fullbordandet af S:s
stora arbete öfver den sauna kristna religionen den 20 juni 1770.
För sin eller som han kallade den Nya Jerusalems kyrka verkade han
genom enskilda samtal och skrifter som han till ett antal af omkring
150 utgaf på latin. Det är en af de icke minst förunderliga före
teelserna i det s. k. upplysniugstidehvarfvet, att denna af så mycket
fantasteri och godtycke utmärkta religionsform kunde vinna en så pass
stor anslutning som den verkligen fick. Man opponerade sig mot
den lutherska dogmatikens auktoritet såsom orimlig, och man anslöt
sig till den ännu vida orimligare Svedenborgska. Men mycket olika
voro visserligen de bevekelsegrunder, som på olika håll föranledde
en större eller mindre anslutning. Det var egentligen på tre hufvud-
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0453.html
